Försiktigt upp på hästen igen

2 svar

Idag var då dagen då jag bestämde mig för att jag är tillräckligt frisk för ett litet träningspass. Det blev kort och gott 20 minuter yoga på vardagsrumsgolvet. Träningsmål 2016, ni vet.

Det var lite vingligt och stelt, men välbehövligt och kändes bra i kroppen. Lite täppt i näsan är jag ännu, så att böja huvudet neråt var kanske inte det allra behagligaste, men i övrigt så gick allting bra. Dessutom märkte jag en kul grej. Trots att jag inte utövar yoga speciellt ofta, så har något tydligen ändå hänt. Jag nuddar nästan med hälarna i marken i downward dog positionen. Jeij! Framsteg! Då när jag testade yoga första gången, var jag inte ens nära marken med hälarna…

Imorgon blir det antagligen zumba-premiär och så hoppas jag att kunna få in ett löppass den här veckan. I alla fall ett sånt där ”känna på kroppen” löppass. Nästa vecka hoppas jag sedan kunna träna som normalt igen. Vill komma igång med träningen inför sommarens stora mål och annars också få tillbaka rutinen efter julhelgen och långledigt.

En vecka sen sist

Lämna ett svar

Idag är det en vecka sedan jag senast tränade, åtta dagar sedan mitt senaste löppass. Inte för att jag räknar… Dumma förkylning, jag vill bli frisk nu! Jag känner mig helt klart friskare nu redan, så kanske kanske jag kan träna imorgon. *håller tummarna*

På torsdagen börjar vårterminens zumba också. Det tänkte jag gå på, ifall jag känner mig tillräckligt frisk då. Jag har på känn att det kommer att vara smockfullt i salen och ny koreografi, så att jag kan ändå inte ta ut rörelserna till fullt. Så att det blir som en mjukstart till träningen helt enkelt.

Jag gillar inte att vara sjuk, jag blir så rastlös av att inte träna och bara vara inne. Speciellt nu mot slutet, när jag känner mig frisk(are), men ändå tänker att det är bäst att jag inte tränar ännu för att vara på den säkra sidan. Jag tycker att jag blir bara tröttare av att ligga på soffan och kolla på tv. Dessutom märker jag med mig själv att jag går och småäter hela tiden, i brist på annat att göra.

Det har snöat massor här i natt och jag kan inte ens vara ute och njuta av det. Som sagt, jag vill vara frisk nu!

Ett hej från sjukstugan

Lämna ett svar

Japp, så kom den då. Förkylningen. Förra veckan kände jag mig lite småkrasslig, men hade ingen förkylning ännu. På måndagen så var jag på en kort springtur för att testa hur kroppen kändes. Då kändes allting bra, men kanske jag var för ivrig i min träning i alla fall.

För nu är jag nämligen dunderförkyld. Kanske fick jag kallt på måndagens springtur, kanske sambon smittade mig… vem vet? På torsdagen började jag känna mig krasslig och nu har det brutit ut till en dunderförkylning. Jag snorar som en tok och hostar mellan varven. Jag känner mig helt slut i kroppen och orkeslös. Needless to say, ingen träning här inte. Inte för att jag skulle orka med det heller, här är det nog soffan som gäller.

Förhoppningsvis går det över snart, gillar inte att vara sjuk. Fast vem gör det? Jag hoppas att ni har klarat er från förkylningar och andra åkommor!

Träningsplaner år 2016

Lämna ett svar

Det här är ett inlägg som jag har dragit mig lite för att skriva, eftersom så fort jag skriver om det blir det ju sant. Och jag vet inte riktigt om jag ”vågar” skriva ut mina planer och förhoppningar ännu. Men here goes!

År 2016 vill jag:

få styrketräningen till en rutin. Jag ska träna styrka åtminstone en gång i veckan och inte lämna bort den till förmån för löpning.

få in mera yoga och rörlighetsträning i min vardag. På denna punkt finns det mycket förbättring att göra. Jag är väldigt dålig på att träna rörlighet och är ofta stel i kroppen. Här vill jag inte känna nån tidspress hur länge det måste ta eller att det måste vara som ett träningspass, utan mera som tio minuter rörlighetsträning här, fem minuter där… Så att det totalt sätt blir mera rörlighet och yoga.

lära mig simma. Eller alltså jag kan ju simma, jag vill lära mig frisim/crawl. Jag har ju som en framtidsdröm att nångång delta i ett triathlon och då kan man ju inte simma bröstsim. Eller klart man kan det, men jag vill kunna prestera också och inte vara sist och då tror jag att det krävs att jag kan simma frisim. Så jag hoppas på en varm sommar så att jag kan lära mig. Simkurs skulle vara världens lyx.

Och håll i hatten nu! Jag vill:

springa ett maraton. (iiik, skrev jag det där just?!) Planen är att den 2.7 delta i Paavo Nurmi maraton i Åbo. Jag blir nervös av bara tanken. I fjol när jag sprang halvmarathon där så var jag så trött och slut i benen att bara tanken på att springa ett varv till… nej usch! Men i år så… Jag har inte anmält mig ännu, men tränar mot det och det är årets stora mål. Wish me luck!

Image result for paavo nurmi marathon

Träning inomhus idag

Lämna ett svar

Har jag nämnt att jag fryser? Brr.. vad det är kallt ute. Så kallt att jag idag valde att skippa den planerade löprundan och istället träna inomhus. Det blev ett styrketräningspass för benen idag, hemma på vardagsrumsgolvet i värmen.

Jag vet ju att det är bra för mig att träna styrka och att jag behöver det inför framtida utmaningar, men jag vill ju allra helst springa. Men när termometern visar -17, så är det nog helt enkelt för kallt (i min åsikt) att springa.

Tyvärr har det lovats ännu kallare väder mot slutet av veckan, så jag vet inte riktigt vad jag ska göra med min träning den här veckan. Förra veckan blev lite av en ofrivillig vilovecka, när jag kände mig krasslig, så nu vill jag träna. Och springa då helst, förstås. Jag får väl helt enkelt komma på nån alternativ träning inomhus istället. Som den där yogan och rörlighetsträningen jag skulle ta tag i… Det är kanske ett bra tillfälle att ta tag i det nu, när jag inte ”kan” springa.

Snön som finns på marken för tillfället bekommer mig inte, men den där jäkla kylan… Brr!

Testrundan sprungen

Lämna ett svar

Det verkar som om jag inte är sjuk eller håller på att bli det… *håller tummarna* Idag efter jobbet bestämde jag mig för att springa en kort runda för att känna på kroppen. Och allt kändes bra!

Det kändes inte tungt, varken flåset eller benen, utan allt kändes bra i kroppen. Skönt! Rundan blev lite över sex kilometer, närmare sju tror jag. Min telefon tyckte nämligen att det var för kallt så den stängde av sig efter två kilometer. Jag har dock sprungit den rundan många gånger och vad jag minns så är den närmare sju kilometer.

Jösses vad det är kallt ute nu. Temperaturen visade -13 grader när jag for ut och det har lovats ännu kallare mot slutet av veckan. Min smärtgräns börjar så småningom komma emot för i hur kallt väder jag vill springa i. Jag springer nog året om och i ur och skur, men -15 är nog nästan min smärtgräns för att springa.

Påbyltad till tänderna idag

Idag köpte jag en ny löparjacka (och strumpor och pannband…) Jackan är en lite tjockare modell, så jag hoppas att jag ska hållas varm(are) i den. Jag har länge varit på jakt efter en tjockare jacka och nu hittade jag en på rea, så jag slog till. Det sved nog lite i plånboken för jackan var betydligt dyrare än vad jag brukar betala för jackor. Fast i och för sig så är nästan alla mina löparjackor av stadiums egna märke, så… Nå ja, jag testade jackan redan idag och den verkar lovande. Varm och skön och bra passform. Så nöjd och glad över köpet!

Sjuk eller inte sjuk

Lämna ett svar

Det är den frågan jag ställt mig flera gånger den här veckan. Jag har inte känt mig helt hundra den här veckan, men inte heller sjuk. Utan det känns kanske mer som om en förkylning håller på att bryta ut, men hittills har den inte gjort det.

Sambon däremot har varit rejält förkyld med både massvis med snuva och hosta så det är troligtvis därifrån jag har fått smittan i så fall. Han säger i och för sig att det var så för honom också. Att han kände sig som om han höll på att bli sjuk i flera veckor, för att bli bättre mellan varven, innan det slutligen bröt ut till en förkylning.

Usch! Jag vill verkligen inte bli sjuk! Jag har försökt kurera mig med c-vitamin och diverse varma drycker som glögg. Träningen har jag avstått i från i hopp om att bli frisk/känna mig bättre.

Så min början på år 2016 är ju inte det bästa. Denna vecka blev det ett pass löpning och lite yoga/rörlighetsträning idag. Ifall jag känner mig bättre imorgon blir det säkert en liten löprunda för att testa hur kroppen känns, vad den klarar av.

Jag som vill börja träna för mitt stora mål 2016. Eller tja, jag har ju tränat inför det hela tiden, men så där på allvar med nån form av plan. Och jo då, inlägg kommer om det. Promise!

Ändrade planer

Lämna ett svar

Idag var det tänkt att jag skulle springa årets sista löprunda, men det blir inget av det. Sambon har varit lite förkyld till och från under hela december, men jag har hittills klarat mig undan.

Nu verkar det dock som om även jag håller på att bli sjuk. Jag känner mig trött i kroppen och allmänt sliten och hängig. Jag kände mig trött redan på tisdagens löptur, men kopplade inte då ihop det med förkylning. Så nu tar jag det säkra före det osäkra och tänker inte springa/träna idag.

Det är ju en ny dag imorgon, ett helt nytt år dessutom, med många härliga springturer som jag har framför mig. Så vad spelar det för roll om jag inte springer idag?

Nytt år nya möjligheter imorgon!

Årsresume 2015

Lämna ett svar

Året börjar ju lida mot sitt slut, så jag tänkte att det skulle vara dags för en liten tillbakablick vad som hänt under året. Jag har redan skrivit ett skilt inlägg om loppsäsongen 2015, vill ni läsa bara om det, klicka på länken.

Januari:
Ööh.. Vad gjorde jag i januari? Jag hade inte börjat blogga då ännu, så minns faktiskt inte. Hur hemskt är inte det? Det är ju inte direkt evigheter sedan… Jag antar att jag tränade på som vanligt och längtade efter våren och sommaren.

Februari:
Bloggen startades! Okej då att jag skrev exakt ett inlägg i februari och det står typ bara välkommen, men iaf. Bloggen grundades då. I februari så längtade jag efter vår semesterresa till Indien. Resan beställdes lite huxflux, vi tog första bästa utan att kolla upp vare sig hotell eller resmål på förhand. Bra gick det och efter resan var jag en förlovad kvinna 🙂

Mars:
Alltså varför minns jag inte vad jag har gjort? Jag antar att jag är ganska tråkig, det händer inte så mycket i mitt liv på våren. Jag minns inte ens ifall det fanns snö eller inte. Var det varmt/kallt…

April:
Nu börjar det redan hända lite grejer. I april tränade jag inför säsongens första lopp och följde för första gången ett program till nästan punkt och pricka. I april bytte jag även jobb. Jag bytte tillbaka till mitt ”vanliga ställe” och det var så skönt att få komma ”hem”. Min stressnivå sjönk betydligt och det var roligt att gå till jobbet igen.

Maj:
Slutet på april brukar inleda fest- och kalassäsongen som sträcker sig ända till mitten på juni. Det blir många födelsedagskalas, morsdag, skolavslutningar… Dessutom firade vi vår förlovning i samma veva. Vi hade inte berättat för nån (!) att vi förlovat oss i februari i Indien och i maj köpte vi äntligen ringarna och berättade för släkt och vänner.

I maj sprang vi även Graceloppet och kollade på eurovision song contest. I <3 eurovision och jag skäms inte ens. Det kan väl tänkas att jag nångång när jag jobbade på restaurang har önskat morgonskifte bara för att jag ska kunna kolla på finalen. Men shhh… det säger vi inte högt 😉

Juni-juli:
Här var det sommar och sol… Not! Det regnade säkert hela sommaren. Jag tränade som vanligt, det var här nångång som jag började få in vanan med styrketräning. Jag hann även med att fira midsommar med min bror plus familj och mina föräldrar. Bästa midsommaren på länge!

I juni sprang jag även mitt andra halvmaraton nånsin och kom i mål på ny rekordtid. Var väldigt glad efteråt att loppet sprangs då som det gjorde för helgen efteråt var över 25 grader. Det var säkert sommarens varmaste dag och var glad över att jag inte behövde springa lopp då.

Augusti:
Här hade jag min andra del av semestern och då blev det ännu en resa. Denna gång i vecka på Grekland. Så skönt och så välbehövligt efter en regnig sommar hemma. Denna semesterresa hade jag träningskläderna med för i september väntade nästa halvmaraton. I augusti ordnades det även Pride-parad i Pargas och jag var så stolt över min hemstad då. Heja Pargas!

September:
I september började vi med bröllopsplaneringen inför nästa sommar med att boka festplats. I dagsläget är det väl det enda vi har bokat hittills, men… Jag stressar inte. Ja och så bunkrade vi upp med diverse (alkoholhaltiga) drycker när vi var till Tallinn och jag sprang halvmaraton.

Oktober-november:
Nu börjar minnet svika mig igen. Det känns som om oktober och november bara var en enda sammanhängande grå period. Som om jag bara väntade på julen och ljusare tider… Gick iaf på fest med jobbet och så firade vi farsdag. Och så var jag till tandläkaren, men det vill jag helst glömma.

December:
Äntligen jul! Jag gillar julen! Inte köphysterin och stressen, men att vara tillsammans med familjen och äta gott. Tyvärr betyder julen för mig bråttom på jobbet, så jag kommer inte undan köphysterin och stressen… Julen firades i lugn och ro, julafton hos min sambos föräldrar och juldagen hos mina. Båda dagarna åt vi tills vi rullade genom dörren och skrattade så tårarna rann. Ingen tomte, inga klappar, bara mys. Helt som önskat och planerat.

Gott nytt år till er alla!

Dagens (kalla) löptur

Lämna ett svar

Jag fryser! Jag är absolut ingen vinterperson, så jag har inte klagat det minsta när vi inte har haft någon snö eller vinter. För mig får det mycket hellre regna och vara grått ute…

Nu tycks den då ha kommit, vintern. Det är -8 grader ute och det är kallt. Jag fryser dygnet runt känns det som. Jag fryser på natten, på morgonen när jag vaknar, på väg till jobbet, på jobbet, på väg hem…Hela tiden. ( och jo då, jag har nog mycket kläder på mig, jag är helt enkelt frusen av mig)

Idag efter jobbet var jag på en joggingrunda, det blev nästan nio kilometer. Jag vet inte om det var kölden som påverkade eller alla lager med kläder jag hade på mig, för idag var mina ben tunga. Det var en helt annan känsla än under söndagens runda. Farten var väl inte såå mycket långsammare, men känslan. Det kändes mycket tyngre i benen. Inte direkt flåsigare, men trötta ben.

Jag är ändå stolt över mig själv för att jag genomförde passet. Redan vid två kilometer kändes det som att det kommer att bli en jobbig runda, men jag gav inte upp. Så nio kilometer är hur bra som helst. *klappar mig själv på axeln*

Imorgon blir det antagligen en vilodag eller en kort löprunda. På torsdagen är det ju år 2015 sista dag, så det måste firas med en löptur på dagen och fest på kvällen.

Påverkas du av kölden (när du springer)?