På lördag kväll sprang jag och Sam Graceloppet. Loppet var en timme och sprangs uppe på Viking Grace däck. Det var andra gången som det ordnades och det talades om att det även skulle ordnas nästa år igen. Vi var lite över 50 personer som sprang, men det var alltså ingen tävling. Distansen registrerades och mättes, men resultaten var bara för en själv. Jag sprang 8,7 kilometer och det är jag nöjd med. Hade roligt hela vägen och stannade och fotade med jämna mellanrum. Personen som sprang längst sprang visst över 13 kilometer och det var rekord.

Vi träffades alla i Åbo hamn och där fick vi våra nummerlappar och t-shirts. Sedan blev det en allmän genomgång av reglerna och hur loppet skulle genomföras. Det poängterades många gånger att det inte är någon tävling och att man inte fick trängas för det var väldigt trångt på sina håll. Det verkar som om den information gick förbi åt vissa för vissa tog nog loppet på största allvar och tyckte sig ha rätt att springa förbi och trängas bara för att de sprang snabbare.

Sen tågade vi alla i gemensam trupp ombord på båten till conference avdelningen där vi lämnade våra väskor och hade möjligheten att byta kläder. Därefter for vi alla upp på däck till starten. Och jösses som det blåste! Så halva loppet hade man en rejäl motvind och så på andra sidan båten en rejäl medvind.

Lite fotopaus under loppet

Själva loppet gick bra, jag hade mest skoj och tog det inte på allvar. Jag bara sprang och njöt av stämningen. Fotade lite emellanåt, det var verkligen vackert att springa i skärgården. Jag hade inte min pulsklocka, ingen runkeeper utan bara sprang. Det var roligt att för en gångs skulle inte behöva tänka på tid eller tempo utan bara njuta. Jag inser ju på basen av hur långt jag sprang på en timme att jag inte har hållit mitt ”normala” tempo utan har sprungit långsammare, men det spelar ingen roll. Det är bra för mig att inte pressa och stressa över tiden, utan att bara njuta av att springa.

Det var verkligen vackra vyer och vi hade vädret på vår sida, med en vacker solnedgång. Nästa dag sedan fick vi alla våra diplom. Så här glad var jag över att ha sprungit Graceloppet.