Knappt hann jag gå min simteknikkurs innan det blev slutsimmat för säsongen. Jag tänkte redan skriva året, men jag ska ju självklart fortsätta simma i höst igen. I och för sig har jag ännu en gång kvar på mitt kort, så riktigt slutsimmat är det inte, men för mig och mamma. För snart är det vår och då väntar istället annan rolig träning. Golf för mamma och självklart löpning för mig.

Idag gick det så inte att simma. Jag vet inte vad som hände. Gjorde jag för tungt i gymmet innan, eller var det bara en dålig dag? Det hjälpte inte heller att det var massor med folk i simhallen. Förra gången hade jag en hel bana för mig själv och kunde öva i lugn och ro. Idag var vi sex på en och samma bana och det blev inte så mycket av mitt övande. Plus att jag blev helt slut.

Jag har glömt bort hur det känns att gå tom. När det helt enkelt inte finns mer att ge och jag bara vill lägga mig ner och vila. Pusta ut. Det har hänt när jag cyklar och det händer ibland vid löpning. Oftast om det är varmt och om jag slarvat med maten. Väggen, soppatorsk, bonking på engelska. Nu var det lite av samma känsla.

Jag tror nog att jag sen i höst när jag fortsätter simma måste ta det lugnare i gymmet ifall jag vill lära mig simma frisim. Att jag måste bestämma mig vad som är viktigast den gången. Gymmet eller simningen. Jag kan inte göra tungt i gymmet och sedan simma frisim efteråt. Inte ännu i alla fall när jag inte har tekniken och konditionen för det.

För jösses vad det är tungt att simma frisim. Jag orkar inte simma 25 meter i ett svep ännu. Förra gången hade jag världens träningsvärk på konstiga ställen. Ryggen, magmuskler, rumpa. Så tungt som jag tyckte att det var idag, kommer jag säkert ha träningsvärk imorgon igen.

Orsaken till att jag gick en simkurs förra helgen var för att jag ville lära mig att simma frisim. Jag har kollat på Youtube videon och har väl haft ett hum om hur jag ska göra, men aldrig vågat testa tidigare. Jag har bara simmat bröstsim när jag varit och simmat. Nu vet jag ungefär hur jag ska göra, nu gäller det bara att öva. Nöta in rätt teknik och få en rutin. Muskelminne.

Igår var första gången jag simmade sedan jag gick kursen. Herrejösses så det är tungt att simma frisim. Jag orkade inte ens simma en längd, 25 meter, i ett svep. Då försökte jag ta det lugnt för att kunna koncentrera mig på tekniken och andningen. Ändå var jag helt slut efteråt. Jag var hela tiden tvungen att pausa, eller byta till bröstsim. Som tur var det väldigt lugnt i bassängen. Jag fick en hel bana för mig själv och hade gott om plats för att öva.

För övning, det kommer det att krävas. Jag tycker att det gick bra. Att jag fick till tekniken och jag tror att jag gjorde rätt. Det kändes åtminstone så. Sen att jag blev tokslut och hade hög puls är en annan sak. Men själva tekniken finns där, nu behöver jag bara öva och träna konditionen.

Det är nästan som när jag börjar cykla på sommaren. Fast jag har sprungit mycket och har en bra kondition, är det en helt annan sak att springa och att cykla. Minsta lilla backe vid cykling och benen tar slut. På samma sätt nu med simningen. Fast jag har simmat mycket och långt, blev det genast mycket svårare när jag bytte simsätt. Som att börja om från början.

Klockan påstår att jag simmade 1400 meter igår, men jag tror det är lite i överkant. Igår var jag så fokuserad på tekniken, att jag helt glömde bort att följa med om den visade rätt eller inte. Jag kan inte koncentrera mig på två saker samtidigt när jag simmar. Igår tyckte jag det var viktigare att öva på att simma frisim, än hur långt jag faktiskt simmade.

Hur kan det vara så svårt att simma? Jag har ju simmat nu i två år, eller snarare har jag simmat över tjugo gånger. Ändå känns det som om jag inte kan någonting. Vilket blev bevisat när jag i helgen gick en simkurs fokuserat på simteknik.

Ibland har jag faktiskt tur med min semester. Att det passade mig att gå kursen. Fredag, lördag och söndag. En timme introduktion på fredag och två timmar på lördag och söndag. Nöta, nöta, nöta. Bröstsim, frisim och lite ryggsim. Teknikövningar och andning. Fokus på att hitta rätt simteknik, inte bara plaska runt.

Det här var precis det jag behövde ifall jag vill bli bättre. Personlig feedback och tydliga instruktioner, inte Youtube videon. Suck alltså! Det är så svårt (och tungt), för mycket att tänka på. Fokuserar jag på att ta rätt armtag, glömmer jag bort att sparka med benen. Sparkar jag med benen, tappar jag bort andningen. Får jag rätt andningsteknik, har jag huvudet fel. Eller armarna. Eller benen. Aldrig att jag skulle få allt att fungera på en och samma gång. Helheten.

Frisim var nästan lättare att lära sig än bröstsim, för där hade jag inga förkunskaper. Där var det ”bara” att göra som instruktören sa. Bröstsim har jag simmat fel hela tiden och det var svårare att korrigera när jag är så van att simma på ett annat sätt.

Nu vet jag i alla fall hur jag ska göra, nu börjar det svåra. Att nöta in rätt rörelsemönster och få rätt simteknik i praktiken. Öva och öva och öva. Hur tusan jag ska kunna göra det när det alltid är så förbaskat trångt i bassängen i Kaarina. Där finns inte plats att öva, där är alltid massvis med folk.