En lugnare vecka

Lämna ett svar

Nästa vecka kommer att bli en lugnare vecka. Det vill säga med träningen. Jag kommer att jobba, jobba, jobba från morgon till kväll ungefär. Jag kommer inte att ha tid att träna. Eller jag kan väl stiga upp klockan sju för att träna, eller träna nio på kvällen, men tja. Nej. Jag väljer hellre sömn. Just nu tränar jag inte för något specifikt mål, jag behöver inte pressa in träningspass om jag inte hinner. Dessutom vet jag ju att det är bra för mig att ha en lugnare vecka ibland också.

en lugnare vecka

Veckan efter, då kommer jag att ha semester, så då hoppas jag att kunna träna desto mer. Simning, löpning, styrketräning och kanske en och annan promenad. Jag hoppas på bra vårväder. Soligt, varmt och fint. Jag tycker att det räcker med snö nu. Det är faktiskt mitten av mars redan, nu ska det vara vår. Jag vill åtminstone se att det går åt rätt håll, inte ha mer snö och ännu kallare.

Den här veckan har varit en bra träningsvecka. Simrekord, typ, bra gympass, tung styrketräning hemma och två löppass. Det enda lilla minuset var mitt ena löppass som kändes tungt. Mest på grund av egen idioti, för att jag bestämde mig för att springa snabba intervaller dagen efter ett tungt gympass. Jag som inte ens ska springa intervaller i dagsläget, utan fokusera på grundträning. Men lesson learned, nu springer jag bara lugna pass igen och det kändes genast bättre.

Som vädret är just nu väljer jag ännu att träna två styrkepass i veckan, och springa två gånger. Sen när vädret blir varmare, kommer jag säkert att plocka bort ett styrkepass och istället springa tre gånger i veckan. Nästa vecka får jag vara glad om jag får till ett löppass och ett styrkepass.

Så inte en bra idé

Lämna ett svar

Jag vet inte riktigt hur jag tänkte igår när jag skulle springa. Ibland brukar jag följa Garmins förslag på träningspass, ibland inte. Lite beroende på vad den föreslår. Igår föreslog den intervaller. Sju minuter i 6:00 tempo, gånger tre. Varför tyckte jag att det var en bra idé?

en bra idé

Jag springer så inte i 6:00 tempo för tillfället. Inte i sju minuter i alla fall. Absolut inte efter ett tungt gympass dagen innan och med simrekord. I snö och kallt. Det har ungefär varit mitt tempo när jag tränat inför maraton på sommaren. Då har jag också fått kämpa för att hålla tempot och då har jag ändå sprungit mer och mer intervaller. Haft ett högre grundtempo än vad jag har nu.

Så nej, det gick inte alls. Jag blev bara besviken och frustrerad. Irriterad på mig själv att jag valde passet. Jag borde ju veta bättre. Jag ska ju inte ens springa intervaller nu, utan fokus är ännu på styrketräning och bygga grund. Varför väljer jag ett pass för att sedan bli besviken över att inte klara av det. Varför tyckte jag att det var en bra idé? Jag var inte ens nära. I något skede tror jag till och med klockan gav upp. I början pep den ännu till, att jag hade för låg hastighet. Sen när jag aldrig var nära, så orkade den inte ens säga till mer.

Nu i fortsättningen ska jag inte följa Garmins förslag på träningspass. Möjligtvis om den föreslår grunduthållighet i 45 minuter, men inte intervaller. Det är inte en kul känsla att hela tiden bli besviken över att jag inte klarar av att hålla tempot. Det är mycket roligare att mysjogga i eget tempo, än att pressa för fullt. Jag kommer nog att hinna springa intervaller ännu i vår och sommar. Sen kommer jag säkert att längta efter lugna pass. Bäst att passa på och njuta av dem nu.

Trubbel med klockan

6 svar

Jag skulle redan skriva att jag simmat nytt simrekord igen, men jag är inte riktigt säker på om det var rekord eller inte. Jag har nämligen haft lite trubbel med klockan. Den mäter kanske inte helt exakt när jag simmar, fast jag tycker att jag simmat från kant till kant. Jag tror den åtminstone idag har mätt fel, att jag enligt klockan skulle ha simmat längre än jag gjort.

Klockan påstår att jag simmade 1850 meter, men jag gissar snarare på 1700. Kanske ännu kortare. Jag pausade vid 1500 och skulle sedan pausa igen vid 1700 för att simma sista 100 meter ”fort”. Enligt mina egna beräkningar hade jag simmat 200, pausade och klockan påstår 350. Så rekord eller inte, men jag simmade i alla fall.

I början gick det så bra. Jag hade hela banan för mig själv, jag var till och med i banan för snabba simmare. Främst för att den var tom och det redan var tre personer i banan för motionssimmare. Sen kom det bara mer och mer folk. Det blev trängre och trängde och jag kände mig i vägen för de som faktiskt är snabba simmare. Som åtminstone är betydligt snabbare än mig. Jag bytte bana och det var kanske här som mina trubbel med klockan uppstod? Även om jag pausade klockan medan jag bytte bana, kanske den trodde att simmat ett varv.

trubbel med klockan

Ett annat litet gissel med klockan är att när jag springer och lyssnar på spotify samtidigt via telefonen, så stänger spotify av sig/pausar när klockan piper för kilometer. Inte varje kilometer, utan oregelbundet. Ibland kilometer 1,3 och 4. Ibland kilometer 2 och 5. Jag förstår inte och jag har inte hittat någon lösning. Det är lagom irriterande att sedan fippla fram telefonen för att lägga på spotify igen. Och nej jag kan inte trycka på play via mina hörlurar, för det minns väl alla hur bra de är 🙂

Mitt längsta simpass

Lämna ett svar

Simningen går såå mycket bättre sedan jag köpte ny klocka. Jag tror det beror på att klockan håller koll på hur långt jag simmar, så jag behöver bara koncentrera mig på att simma. Inte räkna och simma samtidigt. Därför simmar jag nu mycket längre sträckor i ett svep innan vila. Ungefär 500 meter per varv, inte 250 som tidigare. Det var ungefär så långt jag orkade koncentrera mig på räkningen, sedan tappade jag bort mig. Nu simmar jag bara. Idag blev det mitt längsta simpass någonsin. 1725 meter. Tidigare har mitt längsta simpass varit 1650 meter. Det var förra vecka fredag. Nästa vecka siktar jag på 1800.

mitt längsta simpass

Jag är så nöjd över simningen just nu. Man ska kanske inte uppmana till konsumtionshets, men nu tusan blev all träning mycket roligare sedan jag köpte ny klocka. Jag skulle träna oberoende, men jag tycker nog att det är roligare nu med den nya klockan. Fast jag gillar ju statistik och att följa med träningen. Hur långt jag simmat, hur mycket jag sprungit, hur mycket styrketräning. Nu blir allting mycket mer exakt, eftersom jag har klockan på när jag tränar. Tidigare har jag gissat. Jag styrketränade i ungefär en timme, simningen var kanske 1500 meter, plus minus lite om jag tappat bort räkningen 🙂 Nu har jag styrketränat i 57 minuter och 4 sekunder och simmat 1725 meter. Löpningen har jag haft koll på, men där finns det istället en massa andra roliga funktioner att testa på nya klockan.

Och så är det mars också! Det är mycket bra saker nu. Sol, vår, simning och övrig träning. Snart har jag semester dessutom.

Springa enligt klockan

Lämna ett svar

Jag har nu två gånger följt Garmins förslag på träningspass. En gång bas, grunduthållighet och en gång, korta snabba intervaller. Det är nästan som att följa ett träningsprogram. Bara göra som klockan säger och lita på processen. Vi är inte riktigt synkade ännu, klockan och jag. Jag håller kanske inte med om dess förslag och därför har jag oftast valt att inte springa enligt klockan. Det är en rolig funktion, men klockan ”känner” mig inte ännu tillräckligt bra för att ge korrekta förslag baserat på dagsform.

springa enligt klockan

Förra söndagen tyckte den till exempel att jag skulle springa intervaller i 3:50 tempo. När springer jag någonsin så fort? Jag beslöt mig i alla fall för att testa, främst för att jag ville testa hur intervallfunktionen fungerar. Dessutom var det bara 10 sekunders intervaller.

Den första intervallen gick helt åt skogen för jag förstod inte att klockan hade pipit till. De följande intervallerna gick bättre, men jag var inte nära 3:50 tempo. Jag tyckte att jag tog i allt jag hade, men det var helt omöjligt att få upp tempot så fort. Jag hade knappast kunnat springa så fort annars heller, men nu hade tio sekunder gått innan jag ens kommit igång. Poff och det var över. Men nu vet jag i alla fall hur intervallfunktionen fungerar, hur den räknar ner och piper.

Idag valde jag att inte springa enligt klockan. Förslaget var samma som på söndagen, snabba intervaller i 3:50 tempo. Kanske för att jag inte klarade av det då? Istället kände jag för att lufsa och njuta av vädret. Inte pressa eller ta i. Jag ska ju inte ens springa intervaller ännu. Eller ska och ska, men fokus är fortfarande styrketräning och grund. Jag tycker bara att det är kul med ny klocka och en massa roliga funktioner som jag inte haft tidigare.

Simning i öppet vatten och triathlonfunderingar

2 svar

Hur svårt kan det vara? Triathlon alltså. Jag kan springa, jag kan cykla, jag kan typ simma. Jag har inte testat på simning i öppet vatten, jag håller mig till poolen. Men ju bättre min simning blir, desto mer sugen blir jag på triathlon. Det har alltid varit simningen som hindrat mig tidigare.

Jag tycker att min simning har blivit bättre sedan jag köpte ny klocka. Jag tror att mycket har att göra med att jag inte längre behöver hålla koll på hur långt jag simmar. Klockan gör det åt mig. Nu kan jag koncentrera mig på att bara simma. Jag behöver inte räkna och simma samtidigt. Plötsligt kan jag simma 500 meter i ett svep, utan paus. Jag blir varje gång lika förvånad när jag ser på klockan. Det känns inte ens speciellt jobbigt. Jag skulle säkert kunna/orka simma längre också.

500 meter känns ändå som en okej distans att simma utan paus. Det börjar närma sig triathlondistanser i simning. Nu får jag ju visserligen alltid en liten paus när jag varvar och skjuter ifrån med fötterna. Det får man inte i triathlon på öppet vatten.

Det är kanske det som skrämmer mig mest med triathlon. Simning i öppet vatten. Fiskar, sjögräs, dålig sikt, djupt, armar och ben i vägen. Tänk om jag inte orkar simma, men så kan jag inte pausa och vila. För jag bottnar inte.

simning i öppet vatten

Det finns förstås andra saker som också är skrämmande med triathlon. Det känns som ett mycket större projekt, mycket fler saker att hålla reda på. Rätt saker vid rätt gren, välja rätt bana, växlingsområdet. Inte cykla på springbanan, inte börja cykla förrän man får. Vilka kläder ska jag ha vid cykling, vad behöver jag vid löpning. Jag som alltid funderar vad jag ska ha på mig vid ett löplopp, nu är det tre olika grenar att fundera på.

Förslag på träningspass

Lämna ett svar

Om mina hörlurar är ett gissel, fungerar min nya klocka alldeles utmärkt. Den har såå mycket funktioner, betydligt fler än min gamla klocka, och jag har inte ännu heller helt lärt mig hur den fungerar. Eller jag fattar ju hur den fungerar, men den har så många fler funktioner. Jag vet inte vad allt betyder ännu. Eller hur jag på bästa sätt ska utnyttja den. Idag testade jag för första gången att springa enligt dess förslag på träningspass.

Varje gång jag har sprungit med klockan hittills har den gett ett förslag på träningspass, men jag har varje gång ignorerat det. Sprungit vad jag velat på känsla. Dagens förslag var 52 min löpning i 7:25 tempo. Bas. Det kändes lagom, och ungefär vad jag hade tänkt springa annars också. När den föreslagit korta intervaller i under 4:00 tempo… Inte riktigt min nivå just nu, men det tar väl förstås en stund innan klockan lär känna mig. Sen när jag sprungit/tränat fler gånger med den, vet den mer min nivå.

förslag på träningspass

Dagens löpning kändes lätt. Förvånansvärt lätt. Trots dubbskor, snö och kallt. Det kändes som om jag hade tryck i benen. Kanske all den styrketräning jag gjort, har haft effekt. Jag sprang till och med snabbare än 7:25 tempo. Jag behövde inte ens ta i. Efter träningspasset fyllde jag i lätt känsla och stark i appen. Förövrigt ny funktion på klockan det med. Hur kände du dig, upplevd ansträngning? Utmärkt, tackar som frågar.

Så nöjd över dagens löppass. Om det för någon vecka sedan kändes tungt och jobbigt, var det en helt annan känsla idag. Jag hoppas att det här är ett resultat av styrketräningen. Att jag bara kommer att bli bättre när jag blir ännu starkare.

Ännu mer hörlurar

4 svar

Stort tack för många kommentarer och tips angående mitt förra inlägg om hörlurar. Jag har fått så mycket tips om olika modeller och märken. Jag vet inte hur jag ska veta vad som passar för mig. Får man prova innan man köper? Eller kan man returnera om man redan köpt och använt? Vad som passar för en, passar inte för en annan. För det som var ett genomgående tema bland kommentararena, var att många hade samma problem som jag. Att inga hörlurar passar i ens öron. Mina hålls ju inte i om jag sitter stilla och knappt andas, för att inte tala om när jag ska träna.

ännu mer hörlurar

Det är inte precis som att jag inte testat på olika modeller. Jag har lådorna fulla här hemma med hörlurar. I Sams öron passar alla, i mina öron inga. Ifall någon är intresserad av att köpa samma hörlurar jag använder just nu, finns de på Tokmanni på rea. 12,95. Recensionerna är inte nådiga. Urusla är de, en stjärna av fem.

När jag läser recensionerna är det ungefär vad jag själv kommit fram till. Att de inte laddar, att de inte hittar någon kontakt, att de inte kan ansluta, dålig batteritid. Men i mina öron hålls de faktiskt på plats, även om de är värdelösa annars 🙂

Så pest eller kolera. Vad väljer du? Dålig kvalitet, men hålls på plats? Eller bra kvalitet, men hålls inte i öronen?

Billigast är inte alltid bäst

2 svar

Billigast är inte alltid bäst. Jag köpte ju nya hörlurar inför mitt maraton i september förra året. Ungefär de billigaste sladdlösa som fanns på Tokmanni. Jag tror de kostade 15 euro. Jag har söndrat otaliga hörlurar. Tappat bort dem, eller så har de slutat fungera för att jag pillat för mycket med dem. Fipplat och trixat när jag ska få dem att hållas i öronen. Få lurar fungerar i mina öron, jag får dem inte att hållas i. In ear, med sladd runt huvudet, med en liten ställning bakom örat. Funkar inte. Därför tänkte jag inför Tallinn att jag köper de billigaste som finns och tappar jag bort dem längs vägen så spelar det ingen roll. Men det visade sig att de jag köpte faktiskt fungerar med mina öron. Sen att de har andra problem är en annan sak…

billigast är inte alltid bäst

De har värdelös batteritid. Please charge, please charge piper det alltid när jag springer. Jag sprang inte hela maraton med lurar, men ändå räckte inte batteritiden till, utan de laddade ur. Sen när jag ska ladda dem verkar det som om det är något glapp i kontakten och de har inte alltid laddat. Som idag. Jag tränade styrka igår, de laddade ur och jag lade dem på laddning. Idag när jag skulle springa hände inget. De kunde inte ansluta.

De är lite för hårda och obekväma för att jag ska vilja ha dem i öronen längre än en timme, men det är säkert också därför de hålls i mina öron. För de har inte den där silikonpluppen. Men tja, betalar man 15 euro för ett par hörlurar är väl kvaliteten vad den är. Billigast är inte alltid bäst 🙂

Jag vill springa lopp

5 svar

Jag är sugen på att springa lopp igen. Inte just nu precis, men i vår, sommar, höst. Då när det ordnas lopp. Frågan är bara vilket/vilka jag vill springa?

reflektioner från ett halvmaraton

Tallinn är givet, men det är först i september. Jag skulle vilja springa lopp före det. Kanske ett kortare än maraton. Det finns så många att jag har svårt att bestämma mig, plus att jag samtidigt måste fixa med jobbet. Eftersom alla lopp typ ordnas på helger, oftast lördag, och det är den svåraste dagen för mig att vara ledig på. Därför borde jag bestämma mig, så att jag i god tid kan ordna med jobbet. Och så borde jag kanske träna inför det också. Ifall jag vill ha ett tidsmål, och det vill jag säkert.

Paavo Nurmi har jag sprungit många gånger, men bara en gång sedan datumet ändrades. Tidigare gick det alltid i början av juli och då krockade det inte med Tallinn. Nu går det i mitten av augusti och då känns det för nära inpå ifall jag också vill springa i Tallinn ett par veckor senare.

Ruissalo juoksut krockar också med Tallinn, för det är samma helg. Eller helgen efter, så det går också bort. För Tallinn känns ändå som etta. Och sedan ordnas det inte fler lopp i Åbo-trakten. Tror jag.

jag vill springa lopp

Jag har lite samma problem som för något år sedan. Hur långt vill jag resa/åka för att bara springa lopp? Det är ju inte precis billigt. Själva deltagaravgiften är oftast från 50 euro uppåt. Ju längre distans, desto dyrare och ju senare jag anmäler mig, desto dyrare. Sen att ta sig dit, parkering, möjlig övernattning, tvinga Sam med 🙂 Det är lättare med Tallinn, eftersom det samtidigt varit en minisemester och resa. Vill jag köra till Helsingfors, springa halvmaraton och köra hem igen?

inte springer i tallinn i år

Fast joo, jag vill nog det. Jag har inte sprungit lopp på länge. Eller Tallinn ifjol då. Jag vill delvis ha revansch, men mest vill jag ha en rolig upplevelse. Det är något speciellt med lopp. Stämningen, publiken, efteråt, träningen inför. Och nu när jag tänker på det, blir jag ännu mer sugen.

Så, tipsa mig om lopp! Typ södra Finland, och om längre bort så då med upplevelse.