Jag börjar verkligen få rutin på det här med styrketräning. Jag tycker t.o.m att det är kul och kan längta till nästa pass. En delorsak till det är att jag ser resultat. Jag orkar lyfta tyngre, det är inte lika jobbigt längre och jag klarar av övningar som var svåra tidigare. Det går bättre helt enkelt. Och när det går bättre vill jag göra mer, för att tja, bli ännu bättre.

Annat jag pysslat med idag, inhandlat fler randiga tröjor

Dagens styrkepass var i stort sätt samma som förra veckan. Jag blandade hejvilt olika övningar och gjorde det jag kände för. Kanske inte den bästa planen om man vill ha tydliga resultat, men det funkar för mig. Jag har sällan någon plan om jag tränar själv. Inte så att nu ska jag göra 15 repetitioner av den här övningen, gånger tre och sedan byta och göra x gånger y gånger z. Jag gör tills jag inte orkar mer eller byter när jag vill. Därför är det egentligen bättre när jag följer mitt benprogram. Då följer jag med programmet och gör så många repetitioner som man ska. Problemet med det programmet är att jag kan det utantill och börjar tycka det är tråkigt.

Jag har inte ännu någon plan med min styrketräning, även om jag börjar gilla det. Än så länge är den ett komplement till löpningen och då tycker jag inte det är så viktigt vad eller hur jag gör. Det är viktigare att jag gör. Låt gå då att jag kanske gör 12 på ena sidan och 17 på andra. Eller att jag kanske hade orkat fler, men slutar tidigare för att jag inte har något mål. Eller någon som pushar mig.

Nu när jag börjar se resultat, blir jag mer motiverad till att fortsätta. Fortfarande är planen att träna styrka en gång i veckan. Jag vill inte lägga mer tid än en gång i veckan på det, eftersom jag fortfarande helst springer. Jag kan tänka mig att ifall vintern blir förjävlig, att jag kan lägga mer tid på styrkan då. För tillfället är jag nöjd som det är och gläds över framstegen.

Jag får fortfarande kämpa för att få till min styrketräning, men det blir av och det är huvudsaken. Helst skulle jag bara springa, men jag har insett hur viktigt det är med styrketräning. Löpning är inte alltid skonsamt för kroppen och jag har haft lite små skavanker än här än där. Ibland är det en höft som trilskas, ibland ett knä, ibland en vad. Inget allvarligt, men jag vill inte att det ska bli allvarligt heller och därför behöver jag styrketräningen. Mota Olle i grind.

Jag tränar styrka en gång i veckan, oftast mellan 45 min och en timme. Ibland kör jag efter ett specifikt program eller upplägg, men nu när jag kommit igång med det hela, brukar jag köra själv. Idag blev det en salig blandning mellan olika övningar för ben, armar och core. En genomkörare av hela kroppen. Det känns fortfarande att jag gjort något, trots att det gått flera timmar sedan jag tränade. Armarna känns möra och benen skakar.

Idag kunde jag använda mig av högre vikter, det påverkar förstås också känslan i kroppen. Det är en kul känsla att känna att jag blir starkare. Att jag orkar mer och att övningar som kändes tokjobbiga för en månad sedan går bättre nu. Det är fortfarande jobbigt, men inte omöjligt. Bevisligen har mitt kämpande gett resultat och det ger mig motivation till att fortsätta. Jag ska hålla igång det och göra mina pass. Det är faktiskt ganska kul! Vänta, skrev jag just det 🙂

Jag har inga mål med min styrketräning, det är som ett komplement till min löpning. Det är för att jag ska bli en bättre, snabbare, hållfastare löpare som jag tränar styrka. Samtidigt kan jag inte förneka att det är ganska kul att känna mig stark och se resultat i spegeln. Jag börjar faktiskt ana lite muskler. Det har jag aldrig haft tidigare.

Wohoo!