Kategoriarkiv: Löpning

Nollställt huvudet

En av de bästa sakerna med löpning är att det är ett utmärkt sätt att få huvudet nollställt. Idag var en sådan dag, när jag verkligen behövde löpningen. Det hade varit en kaosdag på jobbet, jag var egentligen trött och hade huvudvärk. Samtidigt visste jag att vad jag behövde och vad som skulle göra saken bättre, var att springa. En kravlös runda för att få något annat att tänka på. Och konstigt nog var huvudvärken och tröttheten som bortblåst när jag var klar.

nollställt huvudet

Det blev en vanlig mysrunda runt kvarteret på strax över fem kilometer. Det var första gången jag sprang sedan mitt lopp förra lördagen, och kroppen kändes bra. Jag har återhämtat mig bra och det var inga problem med att springa. Benen var pigga, andningen fungerade och flåset var med mig. Det enda lilla problemet jag hade, var att det var ganska kallt. Jag hade långärmad tröja och långa tights och det var precis lagom. Nästan lite för kallt. När blev det höst plötsligt?

För inte alltför länge sedan sprang jag i shorts, och nu blir jag tvungen att gräva fram löparjackorna och reflexvästen. Jag blev förvånad över hur fort det blev mörkt. Klockan var ändå bara strax efter halv åtta som jag for iväg och jag sprang dryga halvtimmen. Det var ju mörkt när jag kom hem. Hade jag sprungit längre, hade jag behövt reflex och mer kläder. Jag tror jag måste göra en inventering av alla mina kläder. Jag tror nämligen att jag behöver köpa fler tights. Det har inte behövts på fem månader, och jag har inte tänkt på saken. Men jag har för mig att slängde bort ett antal när jag städade inför sommaren.

 

4

Race report Tallinn 10 kilometer

Det var trångt, men det var jäkligt kul. Ungefär så kan jag sammanfatta Tallinn 10 kilometer. Som vanligt levererade Tallinn världens folkfest och jag sprang med en stort leende på läpparna  hela loppet. Jag hade så kul när jag sprang att jag nästan glömde bort att springa. Jag var på sightseeing och kollade mest omkring mig. Vi sprang till exempel igenom Kultuurikatel, en gammal industribyggnad/skorsten. Hur coolt?  Jag hejade på andra löpare, highfiva:de publiken, jag sjöng med i musiken som dånade från högtalarna, jag klappade händerna och hade ett löparparty för mig själv. Och cirka tio tusen andra löpare.

tallinn 10 kilometer

Om jag någon gång har tyckt att det varit trångt när jag sprungit Paavo Nurmi i Åbo eller när jag sprungit halvmaraton i Tallinn, är det inget upp mot trängseln jag upplevde under Tallinn 10 kilometer. Det var tio startgrupper, jag var i grupp fem (E). Den syns inte på bilden nedan, utan jag stod långt långt bak. Alla startade samtidigt och det tog fyra minuter (!) från att startskottet gick till att jag korsade startlinjen. Jag tror inte ens att jag hörde startskottet, jag stod så långt bak. Då var det ännu fem startgrupper bakom mig. Det var trångt från start till mål. Visst jämnade det ut sig på delar av banan, men i stort sett var det ett sicksackande genom hela loppet. Jag sprang förbi några, några sprang förbi mig.

tallinn 10 km

Eftersom Tallinn 10 kilometer var ett lopp som jag anmälde mig till i sista stund, hade jag inga tidsmål med loppet. Jag visste att jag inte var i rekordform, utan jag fokuserade mer på upplevelsen och att ha kul. Det lyckades jag väldigt bra med. Jag har aldrig sprungit Göteborgsvarvet, eller Midnattsloppet eller New York maraton för den delen, men publiken och stämningen i Tallinn är verkligen fantastisk. Det finns till exempel en finsk förening, Smilerit, som varje år står på samma ställe och hejar. De tjoar och tjimmar, och man kan inte låta bli att le. Springa lite extra hårt, trycka på lite extra i steget. Publiken ger en (mig) så mycket energi.

Hela loppet igenom var en enda löparfest. Kroppen kändes stark och jag hade inga problem med att springa. Jag kollade på klockan ibland och den visade snittfarter på 5:40. Betydligt snabbare än jag sprungit på träningspass, men jag visste ändå att det inte skulle bli personbästa för mig, eftersom jag startat så långt bak. Och det är ju den tiden som räknas, den officiella. Den officiella tiden blev 1:03:35, medan nettotiden blev 59:38.

Det är jag nöjd med. Hade jag kanske kunnat kapa någon sekund? Visst, det hade jag kanske kunnat pressa mig till, men till vilken nytta? Nu kunde jag njuta loppet igenom. Det var inte blodsmak i munnen och blytunga ben, utan det var fest.

1

Tallinn är bäst

Tallinn är bäst, så är det bara. Vilket lopp! Som vanligt när jag springer i Tallinn. Jag kommer att skriva en längre race report när jag kommit hem, men jag ville bara meddela att jag kom i mål. Jag är nöjd och allt är bra.

tallinn är bäst

Nu ska vi fira med att äta på bästa restaurangen i Tallinn, Ribe. Vi har, nå okej, jag har shoppat loss. Tallinn är bäst, både för att springa lopp, äta och shoppa. Så bra, att jag kanske undrade igår ifall vi kan flytta hit 🙂

3

Sista träningspasset inför Tallinn

Igår gjorde jag det sista träningspasset inför Tallinn. Helt enligt planen och känslan i kroppen var okej. Det kändes inte direkt som jag flög fram, men jag litar på att tävlingssituationen på lördag kommer att göra att jag springer fortare. Nu kändes det kanske lite segt. Inte så att jag är orolig, men det blev kanske inte det genrep jag hade hoppats på. Fast jag sprang också medvetet i mina klumpigare skor, och det känns alltid tyngre i dem. På lördagen sedan kommer jag att springa i mina snabbskor, de lätta med lite dämpning.

Det sista träningspasset blev korta, snabba intervaller. Åtta stycken en minuters intervaller, med en minut vila mellan varje intervall. Upp med steget, fram med höften och ett bra tryck. Mot slutet gick det bättre och jag fick den känsla jag var ute efter. Det tar alltid en stund för mig att komma igång. Även om jag självklart värmer upp först, är det som om det tar en stund för kroppen att fatta vad den ska göra. Ska vi springa fort? Varför? Det är ju så mycket skönare att inte göra det.

sista träningspasset inför Tallinn

På lördagen måste jag komma ihåg att värma upp ordentligt innan start. Inte bara skutta lite på stället i bajamajakön, utan faktiskt springa. Förbereda kroppen på att springa fort från start och inte se de första kilometerna av loppet som uppvärmning. Som jag brukar göra på maraton. Eller brukar och brukar, jag har bara sprungit två maraton. Men ett tio kilometers lopp är mera pang på. Fort direkt från start och sedan bara öka. Och så plötsligt är det över.

Nu ska jag ännu stretcha och foamrolla innan lördagen. All träning är gjord nu och nu är det bara att ladda mentalt. Packa väskan, bestämma kläder och lacka naglar. Allt det där viktiga inför lopp 🙂

0

Klädkris inför Tallinn

Varför känns det som om jag alltid har en klädkris när jag ska springa lopp? Speciellt när jag ska göra det i Tallinn? Jag har sprungit ett och annat lopp tidigare, i både ösregn och gassande sol. Jag tycker ju att jag borde ha lärt mig hur jag ska klä mig. Hur jag ska tänka, men nej… Kanske det igen slutar med att jag i princip packar hela träningsgarderoben och bestämmer mig på plats. Skorna har jag bestämt, men det övriga. Hur varmt är det eller kommer det att vara? Ska jag ha shorts och t-shirt? Eller halvlånga tights och t-shirt? Vilka strumpor ska jag ha? För ifall jag har shorts, kan jag ha kompressionsstrumpor, men det ser bara fånigt ut med halvlånga tights.

Loppet startar först klockan fem och jag gissar på att jag springer kring timmen. Alltså går jag i mål vid sex-tiden. Då är det väl inte shortsväder heller? Jag kommer självklart att ha med mig överdragskläder och något att byta om till, men är det för kallt att springa i shorts? Jag vet att skulle jag dra ut på en runda hemma den tiden, hade jag inte valt shorts. Utan snarare halvlånga tights och en långärmad tröja. Så som vädret är just nu. Men jag vet också att jag brukar springa fortare på lopp, att jag brukar få (för) varmt och kanske det är bra att frysa lite. Så springer jag fortare.

Ett annat problem jag har om jag väljer shorts är att jag egentligen bara har ett par ”loppshorts”. Som sitter bra och som jag vet att jag inte kommer att irritera mig på under loppet. Jag har också min favorit t-shirt från Nike som jag sprungit de senaste loppen i. Jag vill inte springa alla mina lopp i samma kläder… Det börjar finnas ett antal bilder där samma shorts figurerar. Fun fact om shortsen. De är köpta 1997 (?) eller var det kanske 96 från HM i Stockholm. Still going strong.

forssa halvmaraton

säsongssammanfattning 2018


klädkris

Kanske inte kläderna spelar så stor roll sist och slutligen? Kanske det bara är ett bra tecken om min lilla klädkris är mitt största bekymmer inför loppet?

1

Loppveckan är här

Det låter ju inte alls lika coolt att säga loppveckan, som raceweek. Men nu är den i alla fall här, loppveckan. Favoritloppet går av stapeln på lördagen, och även om det blir femte gången jag springer i Tallinn är det alltid lika nervöst. Distansen är ny för mig, för Tallinn alltså, millopp har jag sprungit många tidigare. Det är dessutom ett lopp som startar först klockan fem på kvällen och det i sin tur kräver annorlunda förberedelser. Jag tänker främst på energiintag och uppladdning. Jag måste äta innan för att orka springa loppet, men jag kan inte äta för mycket för att riskera kraschad mage. Det är min mardröm på lopp. Inte att jag inte kommer att orka springa hela loppet, utan att jag kommer att vara tvungen att bryta för en kraschad mage.

Den här veckan kommer fokus att vara på loppet. Jag ska vila mig i form och inte träna mycket innan lördagen. Jag vill ha pigga ben och en längtan och sug till att springa. Foamroller, stretch, lite yoga och ett intervallpass är planen. Ingen zumba den här veckan. Det passar inte med jobbet och kanske hade jag skippat den annars också. Ingen styrketräning den här veckan heller. Jag vill inte riskera träningsvärk och trötta ben.

loppveckan är här

Träningsplaner för veckan:

Måndag: vila
Tisdag: yoga/stretch
Onsdag: löpning, korta intervaller
Torsdag: yoga/stretch
Fredag: vila
Lördag: lopp
Söndag: vila

På onsdagen är planen att springa sista gången innan loppet. Korta, snabba intervaller för att få en bra löpkänsla. Men samtidigt lugnt och kravlöst, eftersom det är på lördagen jag vill prestera som bäst. Några korta yogapass och lite foamroller och stretch på det, och jag borde ha gjort allt jag kan. Det finns inte så mycket att göra för formen mer, en vecka innan loppet. Jag ska lita på att jag har gjort min träning och bara fokusera på positiva tankar.

Lopp är kul och det kommer att gå bra. Punkt.

1

Träningssammanfattning augusti

Ny månad idag, september, även om det just nu känns som högsommar. Sol, värme och terrasshäng. Dags att igen skriva en träningssammanfattning över den gångna månaden. Som likt juli bara sa poff och så var den över.

Träningssammanfattning augusti

träningssammanfattning augusti

Augusti känns som månaden då jag tog tag i träningen igen. Mer struktur på passen, mer intervaller i löpningen, längre pass och snabbare pass. I mitten av augusti fick jag bekräftat att jag kan springa i Tallinn i år igen. Efter det har det blivit fokus på loppet. Jag förväntar mig inga rekordtider, men jag vill ändå få till en så bra upplevelse som möjligt. Känna mig stark mot slutet och som om jag orkar springa hela vägen med en god känsla i kroppen. Löpningen har bestått mycket av intervaller för att försöka få en bra löpkänsla. Lätt i steget med bra tryck. Nästa vecka lördag lär det visa sig om jag har tränat rätt eller inte. Runt kommer jag att komma oberoende, tiden blir vad den blir.

Under augusti blev det ett ynka (registrerat) cykelpass. Jag har cyklat till och från butiken, jag cyklade till zumban, men eftersom de varit pass på kanske två kilometer har jag inte brytt mig om att registrera dem. Den enda cyklingen som jag hade klockan på var när jag cyklade till och från jobbet. I ösregn. Men har jag bestämt mig för att cykla till jobbet så har jag. Trots vädret gick det bra att cykla och jag tyckte fortfarande om det. Jag hade planer på att försöka fullfölja mitt cykelmål, cykla fler gånger till jobbet för att samla kilometer, men… Så kom beskedet om Tallinn, jag valde att fokusera på löpningen igen och det hela rann ut i sanden. Just nu har jag cyklat 271,6 kilometer av 1000. HUR tänkte jag när jag tyckte 1000 var en lämplig mängd? 🙂

Bortsett från cyklingen har den övriga träningen rullat på bra i augusti. Det har inte bara blivit löpning, utan en blandning av olika styrkepass, lite yoga och dessutom började min älskade zumba igen. Jag ser framemot att fortsätta med det hela hösten.

Löpning: 87,2 km, 10 pass
Cykel: 39,2 km, 1 pass
Styrka: 4 pass
Yoga: 4 pass
Övrigt: 1 pass

September, jag är redo!

1

Träningen inför Tallinn

Det är elva dagar tills jag ska springa i Tallinn. Jag förväntar mig inga stordåd och jag lär knappast springa mitt snabbaste millopp, men jag vill ändå göra mitt bästa. Förstås. Få en bra upplevelse, njuta av loppet och av stämningen. Känna att jag orkar och har krafter kvar mot slutet. Springa om löpare då och kunna plocka placeringar. Som om det spelar någon roll ifall jag blir 1350:e eller 1400:e… I det här inlägget ska jag försöka skriva ner mina tankar kring träningen inför Tallinn.

Tanken är att ännu springa några gånger, med fokus på snabbhet. Jag vill känna mig lätt i steget och som om det finns tryck i benen. Eftersom det ”bara” är tio kilometer jag ska springa, vet jag att distansen inte är ett problem. Jag behöver inte satsa på långpass. Det är snarare farten som kommer att vara det jobbiga. Pulsen kommer att vara hög, det kommer att vara flåsigt och benen kommer att stumna. Jag vet att jag kan ta det lugnt, men jag vet också hur jag fungerar i tävlingssituationer. Fullt ös medvetslös, så länge det håller. Det händer något när nummerlappen kommer på. Även om tanken innan varit att ta det lugnt, går det sällan så när jag väl börjar springa. Sen brukar jag få sota för det mot slutet om jag inte varit tillräckligt tränad…

träningen inför tallinn

Igår sprang jag ett pass med en riktigt bra känsla och det är en sådan känsla jag vill ha i Tallinn också. Där jag känner mig stark och att löpningen rullar på. Även om det är jobbigt, fungerar det att springa. Jag vill springa ett eller två intervallpass med korta, snabba intervaller. Få upp löpsteget och känna mig lätt. Ett intervallpass den här veckan ännu och ett nästa vecka. Den här veckan blir det ännu kanske ett vanligt löppass. Jag vill inte träna för mycket heller, för tanken är ju att vara pigg i Tallinn sedan. På torsdagen börjar dessutom zumban igen. Frågan är om det blir för mycket? Eller alltså zumban vill jag gå på, det skippar jag inte, men kanske jag borde skippa det där vanliga löppasset. Som snarare kanske stjälper formen än hjälper?

Nästa veckan kommer träningen mest bestå av yoga och stretch. Vila mig i form och ladda mentalt. Bara tänka positiva tankar. Äta, dricka, välja kläder och vara ivrig. För det är ändå Tallinn! Loppet jag trodde att jag inte kunde springa i år.

1

Snabb stark snygg

Det börjar bli dags att plocka fram mitt mantra inför Tallinn. Jag är snabb, stark, snygg. Det var ett bra mantra i fjol när jag sprang maraton, och det kan säkert fungera den här gången också. Det funkade i alla fall idag. Jag var inte direkt sugen på att springa idag. Kroppen kändes inte helt på topp, magen var orolig och allt kändes mest blä. Jag bestämde mig i alla fall för att testa springa. Oftast brukar den olustiga känslan ge med sig när jag börjat springa. Det är alltid svårast att ta sig ut. I värsta fall kunde jag avsluta passet och vända om.

snabb stark snygg

När jag väl börjat springa kändes det bra. Jag bestämde mig för att springa mitt planerade pass. Två kilometer uppvärmning, två kilometer snabbare, en kilometer långsamt och två kilometer snabbare igen. Sedan nedjogg hem. Jag hade ingen plan för vad snabbare skulle vara för tempo, men ett sådant tempo som jag behövde kämpa lite för att hålla. Inte mysjogg, inte maxfart, men ändå en utmaning. Idag fanns det mycket krut i benen och jag var förvånad över vad klockan visade att jag hållit för tempon. Den snabbaste kilometern gick i 5:29, och för mig är det fort.

Jag är speciellt nöjd över känslan i passet. Med tanke på hur jag kände mig innan är jag förvånad över hur bra kroppen presterade idag. Det var jobbigt och jag behövde ta i, men det kändes ändå bra. Jag kände mig stark och jag orkade hålla tempot. Jag tappade inte fokus, utan pannbenet var starkt. Nu är jag om möjligt ännu mer taggad inför Tallinn. Det är en bra känsla att ha, en vecka innan lopp. Att vara ivrig på att springa, att känna sig redo och att se framemot det.

Vilken bra start på en ny vecka!

3

Det blir Tallinn i år igen

Jag lovade ju att jag hade väldigt goda nyheter att berätta i måndags. Vad är då den goda nyheten? Jo, jag ska springa i Tallinn igen. Jag får igen möjlighet att delta i mitt absoluta favoritlopp, den här gången dessutom på en ny distans. Gissa vem som är ivrig?! Jag har hela året egentligen varit säker på att jag inte kommer att kunna springa i Tallinn, för det händer grejer på jobbet då. Det visade sig att jag visst kan/får/är ledig den helgen, plus måndag, så jag kan springa i Tallinn igen. Den här gången 10 kilometer.

tallinn igen

Ny distans för mig i Tallinn. Jag har alltid tidigare sprungit halvmaraton eller maraton. Jag är kanske liiiite besviken eller irriterad över att jag inte vetat om den här möjligheten tidigare. Då hade jag kunnat träna för en längre distans. Tränat för ett nytt maraton hela året. Nu har jag inte gjort det, eftersom jag varit så säker på att inte kunna springa i Tallinn. Nu är tio kilometer det enda  jag kan springa, med min dagsform. Men det är ändå Tallinn, jag är glad oavsett.

Nu kommer det dessutom att bli en annorlunda upplevelse. Vi kommer att åka dit på lördagen, tidigt på morgonen. Loppet går först klockan fem, men jag vill hinna checka in på hotellet och relaxa en stund innan. Eftersom det är ett kvällslopp, förväntar jag mig bra stämning. Mycket folk på stan, en lördagskväll, och dessutom Tallinn där publiken alltid är fantastisk. Det kan inte bli annat än bra. Jag ska se det som en rolig grej. Njuta av stämningen och publikstödet och vara tacksam över att kunna springa. Fira efter loppet och heja på maraton och halvmaratonlöparna nästa dag.

För det blir även en nästa dag. En hel söndag i Tallinn innan vi åker hem på måndag. (Mamma vi behöver kattvakt 🙂 ). Shoppa, god mat och dryck, kanske lite sightseeing. Shoppa lite mer, äta lite mer, bara njuta av egentid i min favoritstad.

Sa jag att jag var glad och ivrig?

2