Vad var det som gick fel på Tallinn maraton?

Jag har väntat med att skriva det här inlägget i hopp om att hitta ett svar först. Vad var det egentligen som gick fel på Tallinn maraton? Och svaret är… Jag vet inte. För jag tycker nämligen att jag hade gjort allt rätt. Jag borde ha kunnat springa om inte på rekord, men åtminstone med en betydligt bättre känsla. Och framförallt borde jag inte ha fått så ont i knät, så tidigt på loppet.

tallinn maraton 2024

Jag fick ont redan vid kilometer fjorton. Det är en sträcka som jag borde ha kunnat springa i sömnen med all den träning jag gjort inför. Redan i februari sprang jag femton kilometer. Sedan har jag bara radat upp långpass på långpass. I april var jag uppe i tjugo kilometer och det kändes ingenstans. 20 kilometer, 23, 25, 27, 29. Massvis med mängd och massvis med långpass.

vad var det som gick fel på tallinn maraton

Därför förstår jag inte heller vad det var som gick fel på Tallinn maraton. Det är en sak om jag inte hade gjort min träning. Då hade jag bättre kunnat förstå att jag fick ont. Därför är jag också besviken. För som jag har kämpat med styrketräningen. Hållit i det. Varit på gymmet och tränat hemma. Jag har sprungit mina långpass. Jag har sprungit intervaller. Mycket mängd med låg puls. Kämpa, kämpa och kämpa. Allt för att få en bra känsla på Tallinn maraton. Det har varit det stora målet hela tiden.

Jag har stigit upp tidigt på morgonen för att springa långpass. Jag har pulsat fram i snödrivor. I ösregn och snålblåst. Jag hade verkligen gjort jobbet. Långt över 100 kilometer varje månad. Nästan 170 kilometer. 50 kilometer per vecka. Och ändå fick jag ont i knät. Dessutom redan vid kilometer 14.

tre veckor kvar

Det är nästan det svåraste att förstå. Hur jag fick ont så tidigt. Okej jag sprang i mina nya skor, men jag hade ändå sprungit in dem. Både kortare pass och längre distanser. Jag tror inte att det beror på dem. För de var bra skor för maraton. Inte en blåsa eller blå nagel.

Jag tror lite att jag fick kramp av att det var varmt. Kanske. Jag vaknade nämligen på morgonen med en stel vänster vad. Som om jag sträckt mig under natten i sömnen och fått sendrag. Eller som om jag sprungit intervaller i snabba, odämpade skor. Ungefär den känslan. Inte ont, men lite lite känningar. Kanske det var det som sedan triggade igång knät under loppet.

dags för mer snabbhet

Som sagt, jag vet inte vad som gick fel på Tallinn maraton. Kanske det bara var en dålig dag? Fast jag hade gjort allting rätt inför. För magen funkade toppen, jag var varken hungrig eller törstig, hörlurarna får full poäng. Det var bara knät som gjorde ont och jag var inte förberedd på det. Eller jag var förberedd på att det skulle göra ont efter kanske 30 kilometer, men inte redan vid kilometer 14. Då är det ännu lite för långt kvar av loppet.

2

Ingen löpning ännu

Jag har varit på några promenader sedan jag sprang maraton, men ingen löpning ännu. Jag väntar med det. Mina promenader har känts bra, så kanske jag så småningom kan steppa upp träningen. Just nu känns det faktiskt helt okej att inte träna. Förutom att jag har en massa tid över. Jag vet inte ännu heller vad jag ska göra på en ledig dag om jag inte tränar.

Jag ska skriva mer om Tallinn maraton, men det känns som om jag behöver få lite distans först. Det känns ännu som om det är för nära. Kroppen har återhämtat sig, men det är fortfarande mycket känslor när jag tänker på det. Nu har i alla fall lusten till löpning kommit tillbaka. Då när jag just precis gått i mål, eller okej, jag sprang faktiskt i mål, då kändes det som om jag aldrig mer vill springa lopp eller maraton igen. Nu har jag ändå blivit revanschsugen. Men ännu ingen löpning, kroppen ska få återhämta sig i lugn och ro.

ingen löpning ännu

Jag tänker börja med längre promenader. Just nu har jag bara gått promenader på ungefär fem kilometer. Ifall vädret är fint och jag har tid, kan jag säkert gå dubbla sträckan. Jag vill lite testa och se hur knät reagerar. Jag tror och hoppas att det ska gå bra, men jag vill ändå vara lite försiktig. Det är också därför jag väntat med löpningen. Better safe than sorry.

 

2

Sommaren 2024

I början av sommaren skrev jag en lista över sommaren. Vad jag ville göra och vad jag såg framemot. Hur gick det? Sommaren 2024 i ett nötskal. Det var ändå en helt okej sommar. Varm och inte så mycket regn, men inte så mycket sol heller. Jag kan alltid ha varmare och mer sol.

sommaren 2024Sommaren 2024

Resan till Italien
Sommarens stora höjdpunkt. En vecka med sol och värme, sightseeing och slappande. God mat och dryck. Drömmer fortfarande om en vinresa till Italien. Bo på vingård och gå på tasting. Vi hann inte besöka en vingård när vi var där, vi var dessutom lite på fel ställe. Eller allt vin från Italien är säkert gott, men jag gillar mest det vin som kommer från Veneto och då var vi nog i helt fel region.sorrentohälsningar från italien

Födelsedagskalas
Fyllde 40 i sommar och ordnade kalas för familjen. Tycker om att baka och planera festligheter.

Stughäng
Jag har inte hunnit hänga så mycket på stugan i år heller, jag har mest plockat blåbär och radat stengång. Planterat blommor i parken. Nästa år sedan ska jag bara slappa. Är i alla fall väldigt nöjd med hur fint det har blivit med små inredningsdetaljer och lyktor. Jag tror inte ni förstår hur mycket sten jag har plockat, släpat och radat.
sommaren 2024

Uteserveringar
Två gånger Kamu, två gånger Suntti och en gång hotellet tror jag. Och Nagu. Men vi var inte en enda gång till gästhamnen i sommar och det skäms jag nästan för att skriva. Jag vet inte vad som hände där.sommaren 2024sommaren 2024

Kryssning med mamma
På min andra del av semestern var vi på picnic kryssning med mamma. Det var evigheter sedan senast och vi hade tur med vädret. God mat på båten och bra shopping. Fint väder och skärgård, what’s not to like?

Aperol spritz
Jag föredrar fortfarande Aperol spritz över limoncello spritz och har väl druckit en eller två i sommar.sommaren 2024sommaren 2024

Glasskiosken
För första gången på länge köpte vi glass från glasskiosken på torget.

Bondbirsen
Vädret var kanske inte det bästa, men det var mycket folk för det. Vi var inte på dansen på kvällen fast vi skulle fara, men det lockade inte i ösregn. Men djuren var gulliga som vanligt.

Kvällspromenader
Njuter nog av att kunna gå i kjol och t-shirt på kvällen utan att frysa. Brorundan är fortfarande den bästa rutten att gå i Pargas. Den är fin och lagom lång om man bara vill strosa.

Utöver det här, har jag även varit på studentkalas, brunchat, busat med hund och katter och självklart tränat en massa inför maraton. Och jobbat. I år hade jag min andra del av semestern i mitten av augusti och det var inte den roligaste tidpunkten. Gå hela sommaren och vänta på semester och sen när du äntligen har det är sommaren slut. Typ.

Vad gjorde du under sommaren 2024?

 

 

 

 

1

En vecka senare

Det har nu gått en vecka sedan jag sprang maraton. Hur känns det i kroppen så här en vecka senare? Kroppen känns pigg, men besvikelsen har kanske inte ännu lagt sig. Jag ska skriva ett skilt inlägg om mina tankar kring loppet, men besviken är nog kanske det ord jag skulle använda. Men så här en vecka senare är kroppen i alla fall förvånansvärt pigg.

en vecka senare

Jag har inte tränat något ännu, förutom en kort promenad på torsdagen. Fast jag är i och för sig väldigt aktiv på jobbet och där blir det många steg. Så helt inaktiv och legat på soffan har jag inte heller varit. Jag vet inte riktigt vad som menas med att vila efter lopp. Bara ligga på soffan och äta chips, eller räknas typ promenader som vila. Aktiv vila. För att få i gång kroppen, blodcirkulationen och inte helt stelna till. 

På söndagen direkt efter maraton hade jag ont i hela kroppen. Träningsvärk på de mest konstiga ställen. På måndagen var jag mest stel i benen, men på tisdagen var jag redan nästan som normal. Lite kände jag i benen när jag böjde mig ner/framåt. Och efter det har jag känt mig som vanligt.

Knät känner jag inte av just nu, men jag har som sagt inte tränat heller. Därför väntar jag också lite extra med träningen. Nästa vecka tror jag det blir några promenader, i alla fall om det är fint väder, och så får jag se hur det blir med löpningen. När jag vågar testspringa igen. Jag vill inte springa för tidigt, för att sedan riskera att inte kunna springa alls. Hellre vilar jag lite extra så får knät chans att återhämta sig.

4

Vad göra på en ledig dag?

Jag är nu redan rastlös av att inte träna. Vad gör man egentligen på en ledig dag? Om man inte springer långpass på tre timmar eller tränar annars? Ifall det var soligt och varmt är det förstås en annan sak, då skulle jag bara slappa i solstolen. Men om det är som nu, höstrusk och regn. Vad gör man då?

Jag har medvetet valt att inte träna ännu efter maraton. För det har trots allt bara gått fem dagar. Jag har fortfarande lite ont i knät, även om det är mycket bättre. Det känns av så att säga. Igår var jag på en kort liten promenad för att det var så fint väder. Det kändes helt okej, varken bättre eller sämre. Huvudet är piggt och kroppen är pigg och Garmin säger att jag är återhämtad, men jag väljer att vila ändå.

vad göra på en ledig dag

Jag blir bara rastlös. Jag är van att träna. Det känns som en bortkastad ledig dag om jag inte gör något. Jag har redan städat. Katterna sover och är inte till någon nytta som sällskap. Sam är på jobb. Här sitter jag. Bloggar och kollar på Youtube samtidigt. Klockan är inte ens två och det kryper i kroppen.

Nästa vecka ska jag kanske smyga igång med träningen. Jag brukar börja med promenader. Egentligen gjorde jag väl det första träningspasset efter maraton redan igår. Det är ungefär så jag brukar börja. Med en promenad på några kilometer. Det varierar lite mitt sug efter träning. Ibland tycker jag att det är jätteskönt att inte behöva springa, men så ser jag någon som springer, det är fint väder och då tänker jag. Jag vill också. Och så tänker jag samtidigt, minns du hur tusans ont det gjorde senast du sprang. Hur jobbigt det var. Och så vill jag inte alls springa igen…

2

Tallinn maraton 2024 race report

Jag är hemma igen och har haft några dagar på mig att smälta min upplevelse från Tallinn. Det är därför dags att skriva race report. Så here goes. Ett långt och säkert flummigt inlägg om Tallinn maraton 2024.

tallinn maraton 2024

Tallinn maraton 2024

Jag hade varit lugn hela veckan. Ätit bra och sovit bra. Druckit resorb och stretchat. Natten till lördag då vi skulle resa iväg sov jag bra. Natten till söndag då loppet gick, också bra sömn. Inga nerver alls. Bra frukost, bra middag dagen innan, mycket vätska. Det borde verkligen ha varit upplagt för ett bra lopp och bra tider, men…

Allt gick åt skogen.

tallinn maraton 2024

Den här gången hade jag lärt mig från förra året och vi var i god tid till starten. Det hotell vi bodde på i år hade fattat det här med maraton och frukost, och hade öppnat den extra tidigt. Inte som i fjol då den öppnade först 7:30. Starten går alltså klockan 9.

Bra frukost, toa, packa väskan och mot starten. Jag hann värma upp, bajamaja besök, ta bilder. Allt var lugnt och jag var redo att springa. Starten går och jag lunkar på. Håller mitt planerade tempo på ungefär 7:20. Det var det tempot jag hade tänkt öppna i för att sedan öka efterhand. Allt känns bra i kroppen även om det redan är varmt och svettigt.

tallinn maraton 2024

Jag springer med min vätskeväst och solglasögon. Vid varje vätskestation tar jag en mugg vatten och en mugg sportdryck. Magen fungerar bra, men plötsligt är jag kissnödig. Vid den andra vätskestationen springer jag ännu förbi bajamajorna för jag antar att det mest är nervositet. Att jag inte egentligen är kissnödig. Vid den tredje vätskestationen kan jag inte hålla mig längre och jag är tvungen att besöka bajamajan. Första gången någonsin under ett lopp.

Efter besöket går allting bra fortfarande. Tempot ökar och det känns bättre i kroppen. Jag springer på och njuter. Vid kilometer 14 får jag väldigt ont i knät. Det är som om det hugger till. Jag är tvungen att stanna och gå. Försöker massera och stretcha, men det hjälper inte egentligen. Då cyklar en av första hjälpen personalen förbi och frågar om jag är okej. Jo då, fast inte riktigt.

Här någonstans kommer första tankarna på att bryta. Jag kan inte ha så här ont så här tidigt i loppet. Jag får icepower på knät och det hjälper en stund så jag bestämmer mig för att fortsätta. Ifall det inte har lättat vid tjugo kilometer måste jag säkert bryta loppet.

Jag skickar meddelande åt Sam när jag är vid tjugo kilometer att det är jobbigt och gör väldigt ont. Jag lunkar vidare och kilometertiderna är ändå helt okej. Smärtan har lättat lite. Jag har sedan innan bestämt att jag får lägga på musiken vid kilometer 25.

Med musiken på går det bättre och jag springer lite fortare igen. Jag har till och med tempon på under 7:00. Har jag kommit så här långt, kan jag inte bryta längre. Jag ska i mål.

Jag går, jag springer, jag får mer icepower. Det gör så ont så ont, för att i nästa stund inte göra ont alls. Vid kilometer 32 börjar jag räkna ner. I det här skedet springer jag ännu. Folk runt omkring mig går och jag blir peppad av att kunna springa om folk.

Det går bra fram tills kanske kilometer 38 innan det tar tvärstopp. Kroppen vägrar samarbeta och jag orkar inte springa mer. Kom igen nu för fan, inte långt kvar. Blir bara irriterad på folk som jag vet försöker heja och vara peppiga som skriker, you can do it. Spring. Shut up vill jag skrika tillbaka.

Med kanske en kilometer kvar, tar jag bort musiken. Jag vill höra speakern och springa i mål på topp. Se glad ut. Det gör jag så inte. Lägger inte alls märke till Sam, får dåliga bilder och vill mest bara ligga ner och gråta. Orkar inte ens spurta, för jag ser att jag kommer klara 5:30. Sak samma tänker jag i det skedet.

tallinn maraton 2024

Tiden är min näst sämsta, bara några sekunder snabbare än från mitt första maraton. Jag som skulle springa på rekord.

Jag ska skriva ett skilt inlägg om hur jag tänker framåt och mer reflektioner kring loppet, men nej. Tallinn maraton 2024 var ingen trevlig upplevelse. Men i mål kom jag. Om än typ haltandes.

0

Snart drar vi

Det är nervöst nu, för snart drar vi. Väskan är packad och allt är klart. Träningsprogrammet gjort och Spotifylista fixad. Nu är det bara att hämta ut nummerlappen idag och imorgon är det maraton som gäller.

snart drar vi

Usch, jag tycker inte om att vara så här nervös. Fast det är väl egentligen bra nerver. Jag vet ju att jag fixar det. Jag har tränat bra och gjort mina pass, jag borde vara förberedd. Tiden blir vad den blir. Jag försöker att inte stressa över det, men jag hoppas självklart på personbästa. Det borde inte vara omöjligt med tanke på hur bra passen känts. Men det trodde jag ifjol också och då sög nog värmen musten ur mig.

I år lovas det lika varmt väder, men i år ska jag springa med min vätskeväst. Då borde jag åtminstone få i mig tillräckligt med vätska under loppet.

Jag kommer antagligen inte att blogga innan vi kommer hem igen, men jag finns ju förstås på Instagram. Följ mig där för uppdateringar.

3

Sista förberedelser inför maraton

Det är nära nu. Bara några dagar kvar till maraton. Det betyder att det är dags att göra mina sista förberedelser inför. Idag sprang jag det sista träningspasset. Tio gånger trettio sekunder med trettio sekunder vila. Det är nästan konstigt att springa så kort. Är det ens värt att byta om? Det är något helt annat än när jag sprang långpass på över tre timmar. Dagens pass tog ju typ trettio minuter.

några sista förberedelser ännu

Passet kändes bra och jag testade samtidigt mina nya hörlurar. De passade och fungerade utmärkt. Det borde de i och för sig göra eftersom det var exakt samma som jag köpte förra året. Nu bara i en annan färg. Nu kunde jag välja färg och då blev det förstås rosa. Förra året tog jag den billigaste och det var blå…

Nu återstår det bara roliga saker som mina sista förberedelser. Lacka naglar, välja kläder, laga Spotifylista. Äta, dricka, ladda mentalt. Packa.

Jag fattar inte vart tiden har tagit vägen och hur nära det är nu. Jag är redo, men samtidigt inte. Ett maraton är så långt att mycket hinner hända under loppet. Jag hoppas på bra springväder. Det har lovats varmt. Precis som förra året. Så jag kommer nog att springa med min vätskeväst. Då har jag lättare att få med mig allt jag behöver. Gels, godis, chips, salta nötter. Jag har lärt mig från tidigare år. Jag vill ha salt längs med banan. Efter ett tag smakar det inte med sött eller godis, hur gott det än är i normala fall.

Okej, det där lät som om jag var en packåsna 🙂 Jag brukar ha kanske en gel med mig och så en påse som jag blandat olika sorter i. Nu tänker jag satsa på liknande, även om det ryms mer i min vätskeväst än i midjebältet.

1

En vecka till maraton

En vecka till maraton idag. Eller okej, vid den här tidpunkten nästa vecka har jag kommit i mål redan. Men ändå, en vecka till maraton nu. Usch! Lite nervöst är det, men samtidigt är jag väldigt redo att springa. Redo och ivrig, men nervös och nojig. Allt på en gång.

en vecka till maraton

Som sig bör inför maraton är det igen dags att skaffa nya hörlurar. Jag orkar på riktigt inte. De har funkat så bra de förra som jag köpte. Tills de inte fungerade längre. Högra vägrar ladda och säger hela tiden low battery, och vänstra hittar inte kontakt med bluetooth. Bortsett från det, fungerar de utmärkt 😉 Jag har i alla fall beställt ett par likadana igen och borde hinna få dem innan maraton. Jag har inte tid att researcha och köpa och testspringa ett par nya som kanske skulle hålla längre än ett år. De kostar bara kring trettio euro. Det är säkert därför de också bara håller ett år… Lite irriterande är det också att de just slutade fungera typ två veckor efter att garantin hade gått ut.

årets bästa köp

Jag funderar på om jag ska springa med min vätskeväst eller inte på loppet. Tidigare maraton har jag bara sprungit med mitt midjebälte och jag tycker att det har skumpat och jag fått ont i ryggen av det. Jag har ändå haft ganska mycket i det. Telefon, hörlurar, gels, godis. Dessutom har jag velat ha mera vatten längs med vägen än vad som erbjuds. Oftare alltså. Så det lutar mot att springa med vätskeväst. Även om jag kanske inte skulle vilja. Jag tycker kanske att det tar bort lite av ”loppkänslan”, att det känns mer som ett träningspass. Plus att jag inte riktigt vet var jag ska fästa nummerlappen om jag har västen på. Jag tror jag måste testa hemma.

3

Maten i Italien

Jag har ju helt glömt bort att blogga om (nästan) det bästa med vår resa. Maten i Italien. Det förtjänar ett eget inlägg. Något som jag verkligen sett framemot länge, en massa god mat.

maten i italien

Grekland har varit ett bra resmål för att det varit jättefint och vackert och bra stränder och solnedgångar, men maten. Nja… Inte vår favorit precis. Maten i Italien däremot. Nu snackar vi. Pizza, pasta, glass, vin, kaffe, prosecco, aperol spritz, ost, olivolja… What´s not to like?

Jag tror att precis allt jag åt var gott. Jag tror i och för sig också att jag bara åt pizza och pasta. Sam åt biff en dag, och det var klart det sämsta vi åt. Och helt klart också det dyraste. Den kosta 19 euro, medan pizza och pastarätter ofta var kring 10 euro. Aperol spritz kosta ungefär som i Finland, 10 euro var standard, men vin var mycket billigare. Notan gick alltid på under 50 euro, kanske 35-40 per gång. För två pizza eller pastan, två aperol spritz eller en öl och ett glas vin, och en flaska vatten. Billigt ändå tycker jag, med tanke på hur gott det var.

maten i italien
maten i italien

Jag drömmer fortfarande om den första pastan jag åt. Pasta med tomatsås och bacon. Bucatini all’amatriciana. Det var min favoriträtt på hela resan. Sams favorit var pizzan på andra dagen. Efter att vi vandrat runt i Vatikanstaten. Det var den enda pizzan som vi åt som var tunnbottnad, de övriga hade tjocka ”brända” kanter, napolitansk version. Vi föredrog de tunna.

maten i italien

Glassen då? Vi åt glass en gång, främst för att kunna säga att vi gjort det. Jag letade och letade efter ställen som hade glass i metallburkar med lock på, för enligt Youtube var det så den skulle vara. Ifall den var framme i stora pytsar var det för turister. Men jag hittade aldrig, så vi testade från en vanlig kiosk. Helt okej, jag vet inte varför jag ser så sur ut på bilden. Jag tror det var för att den smälte så fort, ta snabbt en bild nu 🙂 Samma dag som vi testat på glass, hittade jag sedan en butik som hade glass i metallburkar. Men då hade vi just precis ätit glass. Nu ångar jag lite att jag inte testade på den versionen. Ifall det skulle ha varit mycket bättre.

Har du varit till Italien? Vad tyckte du om maten?

3