Eller var det björn? Hur som helst. Jag känner mig stark i alla fall. Det har inte blivit mycket löpning den här månaden när jag har följt min yogautmaning, men styrka har jag tränat på som normalt. Idag var det dags för veckans pass och jäklar vad jag kände mig stark idag. Kanske alla mina chaturanga har haft en effekt på mig. Speciellt armarna kändes starka och kraftfulla idag. Jag kunde ha högre vikter och det kändes inte ens jobbigt. Eller klart att det var jobbigt efter några repetitioner, men det ska det ju vara också.

Det var inte så att jag lade på mer vikt och kände, nej, det går aldrig. Nu var det precis lagom. Jag orkade kanske 8 eller 10 repetitioner och så gjorde jag tre varv per övning. Inte att jag hade kunnat hålla på i en oändlighet med lättare vikter och främst då kanske tränat muskeluthållighet än styrka. Kul känsla att känna mig stark. Mindre kul att jag nu är på min maxvikt på skivstången. Jag har alltså en för hemmabruk köpt från en sportaffär och nu är alla vikter på.

Kanske tomten är snäll och hämtar mer träningsredskap åt mig? Typ en kettlebell eller trx band. *tips tips*

Jag börjar verkligen få rutin på det här med styrketräning. Jag tycker t.o.m att det är kul och kan längta till nästa pass. En delorsak till det är att jag ser resultat. Jag orkar lyfta tyngre, det är inte lika jobbigt längre och jag klarar av övningar som var svåra tidigare. Det går bättre helt enkelt. Och när det går bättre vill jag göra mer, för att tja, bli ännu bättre.

Annat jag pysslat med idag, inhandlat fler randiga tröjor

Dagens styrkepass var i stort sätt samma som förra veckan. Jag blandade hejvilt olika övningar och gjorde det jag kände för. Kanske inte den bästa planen om man vill ha tydliga resultat, men det funkar för mig. Jag har sällan någon plan om jag tränar själv. Inte så att nu ska jag göra 15 repetitioner av den här övningen, gånger tre och sedan byta och göra x gånger y gånger z. Jag gör tills jag inte orkar mer eller byter när jag vill. Därför är det egentligen bättre när jag följer mitt benprogram. Då följer jag med programmet och gör så många repetitioner som man ska. Problemet med det programmet är att jag kan det utantill och börjar tycka det är tråkigt.

Jag har inte ännu någon plan med min styrketräning, även om jag börjar gilla det. Än så länge är den ett komplement till löpningen och då tycker jag inte det är så viktigt vad eller hur jag gör. Det är viktigare att jag gör. Låt gå då att jag kanske gör 12 på ena sidan och 17 på andra. Eller att jag kanske hade orkat fler, men slutar tidigare för att jag inte har något mål. Eller någon som pushar mig.

Nu när jag börjar se resultat, blir jag mer motiverad till att fortsätta. Fortfarande är planen att träna styrka en gång i veckan. Jag vill inte lägga mer tid än en gång i veckan på det, eftersom jag fortfarande helst springer. Jag kan tänka mig att ifall vintern blir förjävlig, att jag kan lägga mer tid på styrkan då. För tillfället är jag nöjd som det är och gläds över framstegen.

Jag får fortfarande kämpa för att få till min styrketräning, men det blir av och det är huvudsaken. Helst skulle jag bara springa, men jag har insett hur viktigt det är med styrketräning. Löpning är inte alltid skonsamt för kroppen och jag har haft lite små skavanker än här än där. Ibland är det en höft som trilskas, ibland ett knä, ibland en vad. Inget allvarligt, men jag vill inte att det ska bli allvarligt heller och därför behöver jag styrketräningen. Mota Olle i grind.

Jag tränar styrka en gång i veckan, oftast mellan 45 min och en timme. Ibland kör jag efter ett specifikt program eller upplägg, men nu när jag kommit igång med det hela, brukar jag köra själv. Idag blev det en salig blandning mellan olika övningar för ben, armar och core. En genomkörare av hela kroppen. Det känns fortfarande att jag gjort något, trots att det gått flera timmar sedan jag tränade. Armarna känns möra och benen skakar.

Idag kunde jag använda mig av högre vikter, det påverkar förstås också känslan i kroppen. Det är en kul känsla att känna att jag blir starkare. Att jag orkar mer och att övningar som kändes tokjobbiga för en månad sedan går bättre nu. Det är fortfarande jobbigt, men inte omöjligt. Bevisligen har mitt kämpande gett resultat och det ger mig motivation till att fortsätta. Jag ska hålla igång det och göra mina pass. Det är faktiskt ganska kul! Vänta, skrev jag just det 🙂

Jag har inga mål med min styrketräning, det är som ett komplement till min löpning. Det är för att jag ska bli en bättre, snabbare, hållfastare löpare som jag tränar styrka. Samtidigt kan jag inte förneka att det är ganska kul att känna mig stark och se resultat i spegeln. Jag börjar faktiskt ana lite muskler. Det har jag aldrig haft tidigare.

Wohoo!

Som rubriken anger har jag träningsvärk idag. Vad kan det bero på? Jo, jag gjorde min planerade styrketräning igår efter jobbet. Heja mig! Jag kom hem från jobbet, bytte om på två sekunder och startade programmet. Här skulle inte ges något utrymme för att fundera på saken och hinna ångra mig. Det var träning direkt som gällde. Inte sätta mig i soffan, inte busa med katten, inte äta något, utan direkt.

Jag gjorde samma program som sist. Här tänkte jag skriva förra veckan, men så kom jag på att det inte alls var förra veckan som jag gjorde det. Utan för typ en och halv vecka sedan. Jag hade hoppats på att det skulle gå bättre än sist, men det verkar som om det kommer att vara lika brutal träningsvärk igen. Jag hade samma vikter som förra gången och allting kändes okej när jag gjorde övningarna. Men idag alltså, hallo träningsvärk!

Samtidigt är det en skön känsla. Det känns minsann i kroppen att jag gjort något och det blir en påminnelse om att jag måste hålla i träningen. Annars kommer jag varje gång ha lika jobbig träningsvärk och det vill jag inte. Jag hade planerat att springa intervaller imorgon innan jobbet, men med tanke på hur mina ben känns idag, tror jag att skippar den tanken. Det brukar alltid vara som värst andra dagen. Istället för intervaller tror jag det blir yoga, vilket också är en grej jag måste kämpa med för att få till. Hur mycket jag än tycker om det, får jag det inte gratis. Jag måste ta mig tiden och planera in det, annars ”glömmer” jag bort att göra det.

Idag blir det en välförtjänt vilodag /kväll. Jag har ju jobbat och sånt förstås, helt ledig är jag inte. Jag ska bara ligga i soffan, slökolla på tv och inte göra något.

När hände det senast?

Förra veckan gjorde jag mitt första styrketräningspass på evigheter. Det resulterade i grym träningsvärk, som väntat, och jag lovade att nu skulle jag inte låta det gå lika länge mellan passen. Idag var det tänkt att jag skulle ha tränat styrka igen. Vad lyckas jag inte göra då? Jo, få världens största papercut som går genom hela handflatan. Det mäter säkert tio centimeter. Det går från handleden, till pekfingret, precis tvärs över. Det gör inte direkt ont, det blöder inte, men det sitter på ett extremt olämpligt ställe. Hur kan ett så litet (och med litet menar jag ett sår som inte är djupt), göra så stor skada.

Jag fick skippa tanken på styrketräning idag, eftersom det inte går att hålla i en hantel. Poängen med min styrketräning nu var att jag skulle göra med vikter igen, och inte bara fokusera på kroppsvikt som jag gjort tidigare. Istället för styrketräning blev det löpning. Inte fy skam det heller, men jag ville ju komma igång med styrkan igen. Få det till en rutin en gång i veckan. Löpningen kommer automatiskt, det behöver jag inte planera in eller tänka på att få till. Jag skulle ju helst bara springa, men vet hur viktigt styrkan är.

Jag hoppas kunna göra mitt planerade pass styrketräning senare den här veckan. Jag tror nog att mitt sår kommer att läka snabbt och det borde inte vara några problem att träna styrka i helgen. Men att jag kan vara så klumpig alltså! Jag är mest bara irriterad på mig själv. Vem får ett papercut på 10 centimeter?!

Jag gillar att känna mig stark, men när man inte gjort styrketräning på över en månad får man lida för det. Jag hade gissat att det skulle vara tungt igår och att jag inte skulle känna mig speciellt stark under övningarna, och jag fick rätt. Hela kroppen skakade när jag var klar och träningsvärken idag är ett faktum. Jag har på känn att det bara kommer att bli värre ännu…

Igår efter jobbet gjorde jag mitt trusted P90X ben program. Jag hade inte inspiration till att hitta på egna övningar, utan jag valde att bara följa med programmet och instruktionerna. Jag har gjort programmet så många gånger att jag knappt behöver titta på det. Jag vet i vilken ordning övningarna kommer och vad som sägs, men vill ändå ha på det i bakgrunden. Det är lättare när någon säger fem till, och då gör jag fem till, även om jag känner mig trött. Hade jag gjort själv, hade jag säkert slutat. Jag gillar programmet, eftersom det är en bra variation av övningar, och just för att det är så enkelt att bara följa med. Perfekt när jag inte har någon inspiration och behöver en knuff och en typ som skriker i bakgrunden. ”You can do it, come on”

Nu ska jag ta tag i styrkan igen och inte försumma den. Jag vet ju hur viktig den är för löpningen och för att hålla mig skadefri. Dessutom gillar jag känslan av att vara stark och orka lyfta tungt. Igår blev det baby vikterna, men det finns i alla fall rum för förbättring 🙂 Nu gäller det att få in styrketräningen till en rutin igen, ett pass i veckan vill jag få till. Det är vad jag har gjort tidigare och det har fungerat bra för mig.

Trevlig helg år er alla!

Idag gjorde jag ett styrketräningspass för hela kroppen. Mitt första på kanske 5 veckor, möjligtvis mer. Det är tre veckor sedan jag sprang maraton, och jag vet att jag inte tränade styrka de sista veckorna innan. Jag förväntar mig träningsvärk imorgon.

Jag gjorde mestadels övningar med egen kroppsvikt, benböj, utfall, armhävningar, plankan, musslan… Jag ville börja lugnt, men även detta var jobbigt. Vad har hänt med all min styrka? Det var skakigt, tekniken satt inte som den skulle, jag svajade från håll till håll och tja, det var jobbigt helt enkelt. Jag tänker som Piggelina, att jag sprungit mig ur form.

Nu vill jag igen få styrketräningen till en rutin. Jag siktar på att träna det en gång i veckan, men eftersom jag blivit ivrig på yoga, kan jag tänka mig varannan ibland. Men inte så att jag alltid skippar styrkan i förmån för något annat. Jag kände mig svag idag och det är väl inte konstigt egentligen eftersom jag inte tränat styrka på länge, men det är ingen rolig känsla att ha. Jag fick ju börja på babyvikterna igen i de övningar jag använde vikter…