Som löpare känns det som om jag alltid har små skavanker i kroppen. Ibland är det ett knä som krånglar, ibland baksida lår, ibland en fot. För mig är det oftast höften som är problemet. Nu vill jag genast poängtera att jag självklart inte springer skadad, det är snarare så att det känns stelt. Stramt. Som om nån skippat rörlighetsträningen (*harkel*) och slarvat med styrketräningen. Men tja, skador börjar ju också någonstans och för att förhindra att det blir värre, sköter jag min stretch och styrketräning. En av mina favoritövningar för höften är musslan.
Musslan är en övning jag tipsat om tidigare, men den är helt enkelt så bra, att jag tipsar om den igen. Den går ut på att du ligger på sidan och har knäna i nittio graders vinkel. Lyft upp det övre benet, sakta och kontrollerat. Inte från ryggen med en vridning för att få benet högre, utan från höften. Äsch, svårt att förklara 🙂 Kolla den här videon istället. Redan efter några få repetitioner bränner det i höften. Jag brukar försöka orka göra 3 gånger 10. Ibland gör jag med en paus i det högsta läget och ibland med snabbare tempo. Fortfarande kontrollerat, men utan pauser.
En annan favorit för höften är duvan. Det är inte en styrkeövning, utan en stretch. Jag skrattar varje gång jag kollar på den här videon. Vi kan väl säga som så, jag är inte riktigt där än. Jag är inte ens i närheten. Idag tyckte jag i alla fall att det gick bättre. Jag hittade ett lugn och kunde andas igenom hela övningen. Jag har inte gjort yoga på länge, utan har istället kombinerat det i samband med min styrketräningsrutin. Det har blivit lite hafsigt mot slutet, men idag tog jag mig tiden. Långa, djupa stretchövningar och verkligen fokusera på att slappna av.
Det var precis vad jag behövde, efter att jag har ökat på mängden löpning den här veckan. En chans att stretcha ut stela muskler och jobba på de svagare partierna i kroppen. Det är ju inte direkt skönt medan jag gör det, men känslan efteråt är alltid bra.
