Etikettarkiv: träningsplaner

Träningsplaner vecka 28

Nu är det dags att ta tag i maratonträningen på riktigt. Jag har kommit över förkylningen, förra veckan tränade jag på bra, men nu ska jag steppa upp träningen. Följa min maratonplan, göra mina långpass, springa intervaller och vara fokuserad. Inte skippa pass, inte göra kortare pass, nu är det fullt fokus som gäller. För att jag ska kunna vara fokuserad, gäller det att jag har en plan. Inte bara göra vad jag känner för, utan ha en tydlig struktur för varje vecka. Vilka pass ska göras, vad är syftet med passen och vad vill jag uppnå den veckan. Kanske inte den roligaste eller mest inspirerande träningen att göra alltid, men träna på känsla kan jag göra i höst. Efter maraton.

träningsplaner vecka 28

Träningsplaner vecka 28

Måndag: styrketräning
Tisdag: cykel
Onsdag: vila
Torsdag: löpning, intervaller
Fredag: löpning, distanspass
Lördag: vila
Söndag: löpning, långpass

Veckan börjar med något så ovanligt för mig som cykling. Jag planerar en lång cykeltur, ungefär 30 kilometer. Inte söndagscykling, utan cykling som att få upp pulsen och flåset. Ta i rejält och trampa på. Hur smart det sedan är att göra det dagen efter ett styrketräningspass, återstår att se. Tanken med passet är få till ett långt pass, vara ute länge, men inte lika slitigt för kroppen som ett lika långt löppass skulle vara. Ha lägre puls och mindre stötar och belastning för kroppen.

Den här veckan ser jag framemot att springa långt. Förra veckan blev det 14,5 kilometer på långpasset och nu vill jag springa upp mot 20. Syftet med den här veckans löpning är att få tillbaka känslan att jag fortfarande kan. Få till bra pass som ökar självförtroendet. Av den orsaken har jag också bestämt att inte springa mitt testlopp i juli. Jag har inte tränat för att få en snabbare tid och jag vet att jag bara blir besviken om jag gör en sämre tid. Jag vill inte få det svart på vitt att jag är i sämre form än i juni. Jag vet det och väljer att blicka framåt i stället.

Vad tränar du i veckan?
1

Jag har min plan

Ny vecka, ny månad och nya tag helt enkelt. Nu ska jag träna inför maraton och göra upp min plan. Jag känner mig frisk från förkylningen, men väljer ändå att ta det lugnare ännu den här veckan. Jag kommer att göra mina normala pass som jag gjorde innan resan och förkylningen, tre löppass, ett styrketräningspass och ett pass yoga. Intensiteten kommer att vara lägre och passen kortare, men träningstillfällena lika många. Nästa vecka kör jag sedan igång ”på riktigt”.

Det är nu tio veckor kvar till starten av Tallinn maraton. Jag har kollat på samma träningsprogram som jag följde ifjol när jag tränade inför maraton. Inte på tempot jag borde springa i för att nå mina tidsmål. ( Som jag inte skrivit om här, jag är inte redo för det ännu. ) Jag har mer kollat på hur långa långpassen borde vara tidsmässigt i  det här skedet och för att få inspiration till intervaller. Ursprungligen hade jag inte tänkt följa ett träningsprogram, men jag tror att jag ändrat mig på den punkten. När träningen går sämre, blir även tilltron till min egen kunskap lägre. Plötsligt litar jag inte längre på mig själv och att det jag gör räcker. Då är det enklare att följa ett program som någon annan gjort och lita på det i stället.

Jag kommer kanske inte att följa träningsprogrammet till punkt och pricka, men det kommer att vara grunden till min plan. Nu är inte tiden att börja mixtra och träna på känsla. Nu ska det bara göras. Inte förstås om jag är sjuk eller verkligen, verkligen inte vill. Men nu är det slut på det är så soligt och fint väder, jag solar i stället ursäkter. Nej, springa först, sola sedan. Starten går ändå redan klockan nio på morgonen, det är bara att börja öva på morgonlöpning.

 

0

Min löparkarriär i framtiden

På fredagen skrev jag om min löparkarriär hittills. Idag tänkte jag ta upp min framtida löparkarriär. Vad vill jag göra i framtiden? Ska jag fortsätta som jag gör för tillfället? Har jag några större mål i framtiden? För att vara helt ärlig så vet jag inte. Eller vissa saker vet jag ju, men ibland är saker så skrämmande att jag inte vågar säga det högt. Eller skriva ut det här.

Löpningen är det som är roligast för tillfället och där jag har mest konkreta mål. Nu närmast tänker jag på mitt kommande maraton. Där har jag som målsättning att förbättra tiden från ifjol. Det är ungefär dit jag kommit när jag tänker på framtiden. Jag har inte en långsiktig plan i löpningen. Jag har inget lopp jag drömmer om att springa. Ingen distans jag vill klara. Jag springer för att jag tycker att det är roligt och för att det ger mig energi.

Och så var det det här med triathlon… Jag läste en smart grej någon gång att skillnaden mellan en dröm (dream) och mål (goal) är en plan. Handlingskraft. Aktion. Det är där jag är med triathlon. Jag vill delta, men vad har jag gjort för det? Inte ett skvatt. Eller okej, jag köpte den där baddräkten för över ett år sedan och har fortfarande inte (heller) simmat en endaste gång. Redo för triathlon då med andra ord 🙂 Jag kan liksom inte bara önska att delta i lopp och tro att jag ska kunna det. Jag måste träna för det också.

För tillfället är tröskeln alltför hög för att ens börja. Jag kan ju simma, jag kan cykla, löpningen är inget problem, men. Jag vill inte bara delta för deltagandets skull, jag vill kunna njuta av loppet och prestera. Inte precis att jag förväntar mig att vinna, men jag vill inte vara klar med bara simningen när alla andra redan går i mål. Det är inte ens en rädsla över att vara sist, men den där simningen alltså. Jag kan delta i ett sådant där man bara behöver simma 50 meter och sedan fast springa ett halvmaraton. Finns det en sådan distans 🙂 Det som skrämmer mig eller avskräcker mig från triathlon är just simningen. Det är så långt oberoende av vilken distans. Till och med i sprintdistansen är simningen 750 meter.

Om jag drömmer fritt och inte alls tänker på vad som krävs för att klara av det… Ironman på Hawaii hade ju varit kul. Vätternrundan. En svensk klassiker. Eller New York maraton. Eller Boston. Eller. ”Jag har inget lopp jag drömmer om att springa”. Stryk det förresten 🙂

framtiden

 

 

0

Träningen under en resa

Jag har varit på en hel del resor de senaste åren. Vi brukar alltid i alla fall fara på en resa per år, oftast fler. Till resor räknar jag inte de gånger vi är till Tallinn eller till Stockholm, för det är vi så ofta. Nu på onsdagen är det dags för nästa resa. Jag brukar inte ta någon stress över träningen under en resa, men med ett maraton på kommande kan jag inte bara strunta i den heller. Jag packar alltid med träningskläder, men träningen kan bli lite ditåt.

Jag gissar att jag inte kommer att springa långpass. Jag kommer knappast att springa intervaller. Styrketräning, nja, vi får se vad det blir med den saken. Det kommer istället att bli mycket vardagsmotion. Promenader, simning, kanske vi spelar minigolf eller tennis. Jag hoppas kunna springa på morgonen innan det blir alltför varmt. Jag hoppas att jag inte tappar bort mig. Jag minns när vi var i Grekland för ett par år sedan. Jag sprang upp och ner längs med strandpromenaden som var kanske 500 meter. Men visst kan man få till ett långpass på det sättet också.

Eftersom jag vet (gissar) att det inte kommer att bli mycket träning under resan, vill jag träna innan. Jag vet med mig själv att det tar ett par dagar för mig att landa efter resan också, och att det inte kommer att bli mycket kvalitativ träning direkt efter. Ibland beror det på jetlag, ibland är jag bara allmänt trött och sliten. Och så ska det packas upp, tvättas, städas… Plötsligt har det gått tre veckor utan ett ordentligt långpass och jag känner maratonstressen komma.

Imorgon är planen att få till ett bra långpass. Jag vet att mycket är mentalt. Kroppen orkar mer än jag tror. Löpningen har känts lite motig den senaste tiden och jag vill få en boost för självkänslan. Jag vill springa ett bra pass innan resan, och inte behöva tänka på det sedan. Njuta av semester och inte stressa över utebliven träning. Njuta av lugna morgonjoggar på stranden och veta att det viktigaste passet inför maraton är gjort.

Brukar du träna när du är på en resa?

Och om du springer? HUR gör du för att inte tappa bort dig 🙂

 

0

Det där målet…

Jag har ju lovat att jag ska berätta om mitt mål för i år. Problemet har hela tiden varit att jag inte vet vad det är. Jag har inte kunnat bestämma mig för vad jag vill satsa på. Bli snabb på milen? Förbättra tiden på halvmaraton? Nytt maraton? När folk frågar vad jag ska springa för lopp i år, har jag bara hummat något obestämt. Redan i fjol när jag fick veta att datumet för Paavo Nurmi maraton var flyttat, anade jag att det skulle bli problem. Jag brukar alltid springa i Åbo, jag har gjort det de senaste fem åren. Olika distanser från år till år. De första två åren milen, sedan två halvmaraton och i fjol maraton. Tre år har jag sprungit i Tallinn, alltid halvmaraton.

planer på lopp

Det har alltid passat mig bra att springa i Åbo i slutet på juni och i Tallinn i början av september. Jag har haft bra tid för återhämtning mellan loppen oberoende av distans och kunnat träna inför nästa lopp. I år kommer Paavo Nurmi maraton att gå den 18.8 och Tallinn maraton den 9.9. Hur jag än vänder och vrider på saken får jag det inte att gå ihop. Jag kan inte springa båda loppen. Jag måste helt enkelt välja. Dessutom spelar jobbet in.

Jag jobbar helger och kommer antagligen att jobba då när det är Paavo Nurmi maraton. Jag har antagligen semester i slutet av juli, början av augusti och tror inte att jag kommer att ha en ledig helg direkt efter semestern. (jag är alltså ledig var fjärde) Dessutom är jag tvungen att önska ledigt den helgen som Tallinn maraton ordnas ifall jag vill delta där och det finns bara så många ”extra” lediga helger jag kan få.

I något skede fick jag nys om ett triathlonlopp. Ett motionslopp med simningen i pool, några kilometer cykling och några kilometer spring. Först tänkte jag satsa på det. En kul grej helt enkelt, en första introduktion till triathlon. En spark i baken åt mig som vill lära mig att simma. Något som motiverar mig att lära mig simma. Besöken till simhallen är fortfarande 0 (noll) sedan jag köpte den där jäkla baddräkten… Sedan visade det sig att loppet går samtidigt som Paavo Nurmi maraton, den 18.8. Not really helping med min planering där.

Nu har jag i alla fall bestämt mig för vad jag ska göra. Typ. Jag skippar Paavo Nurmi maraton i år och satsar i stället på Tallinn. Distansen då? IIIIK! Maraton. Vågar jag ens skriva det här? Även om jag själv  har vetat om det och hela tiden haft det i tankarna, blir det mycket mer verkligt när jag skriver ut det. Skulle jag mot förmodan vara ledig den helgen som Paavo Nurmi går, kan jag alltid efteranmäla mig till loppet. Då är tanken i så fall milen.

Ett lopp som jag tänkte göra comeback på i år är Kaarina syysmaraton. Det ordnas den 27.10 och då borde jag ha återhämtat mig från maraton. Hunnit träna upp snabbheten. I Kaarina vill jag försöka sätta nytt personbästa på milen. Det är länge sedan jag sprang ett millopp och mitt personbästa är från 2015. Dags att maxa på milen. Först hade jag tänkt göra det på samma lopp där jag sprang mitt personbästa, men det loppet går inte i år. Alla mina planer verkar gå i stöpet i år…

20151024-111259-7344.jpg

Foto: Tomi Junnila

Vad ska du springa för lopp i år?

 

0

Träningsplaner vecka 15

Förra veckan gick det sådär med mina träningsplaner. Jag gjorde upp en plan, men redan efter en dag hade jag ändrat den. Till sist blev det i alla fall en riktigt bra träningsvecka, med både långpass och intervaller. Därför tänkte jag nu igen göra upp en plan och förhoppningsvis få till en lika bra träningsvecka. Som vanligt är det viktigast för mig att få till långpasset. Därefter styrketräningen och det snabbare passet eller intervallerna. Jag gör min träningsplan så att de passen ska ha bästa möjliga förutsättningar att gå bra. Utvilad kropp. Tid. Bra energi.

Träningsplaner vecka 15:

Måndag: yoga, pass 18 i min serie på youtube
Tisdag: långpass löpning, upp mot 18 kilometer
Onsdag: enligt dagsform, löpning eller vila
Torsdag: beroende på onsdagen, löpning eller vila
Fredag: styrketräning
Lördag: vila
Söndag: löpning, snabbare tempo

Onsdagen och torsdagen är de dagar som känns mest osäkra. På onsdagen är jag nämligen ledig och har då tid på mig att springa. Samtidigt vet jag inte om jag vill springa efter tisdagens planerade långpass. Vilar jag på onsdagen, springer jag istället på torsdagen. Då jobbar jag och är i så fall tvungen att springa först efter jobbet på kvällen. Dessutom känns det som bortkastad tid att vara ledig en dag och inte träna. Vad gör man annars liksom? Och säg nu för tusan inte vårstäda 🙂 Nej!

Vad tränar du i veckan?

 

 

 

0