Författararkiv: hopihopi

Tvåsiffrigt löppass

Löpningen har känts bra den senaste tiden, men det har blivit pass på 4 till 7 kilometer. Inget fel i det, men ifall jag ska springa maraton i september måste jag så småningom börja öka på längden. Rejält. Just nu känns det ju förstås ännu osäkert om det blir ett maraton eller inte, men jag tränar som om jag skulle springa. Dagens löppass blev det längsta på evigheter. Jag vet inte när jag skulle ha sprungit ett tvåsiffrigt tal senast. Förra hösten? Inte på det här årets sida i alla fall.

tvåsiffrigt löppass

Idag blev det strax över tio kilometer. För vissa är det vardagsmat, för mig är det det längsta jag sprungit på flera månader. Jag hade inte planerat att springa så långt som jag gjorde idag, men det kändes bra i kroppen, så jag bestämde mig för att testa. Jag har velat springa tvåsiffrigt länge nu, men jag har nästan inte vågat. Tänk om jag inte kan eller orkar. Idag stämde allting. Vädret var prima, jag hade ätit och druckit bra innan, jag hade gott om tid på mig. Det fanns inga ursäkter för att inte testa. I värsta fall fick jag väl gå hem om jag inte orkade springa hela vägen.

Jag sprang nästan hela vägen. Jag gick i de brantaste uppförsbackarna, men i övrigt sprang jag hela tiden. Det var inget fel på konditionen, men benen blev stumma mot slutet. Det märktes att de inte var vana vid att springa långt. Men jösses vad det gjorde gott för självförtroendet att springa över tio kilometer. Det är något med milen bara. Det är min hatdistans på tävling, men det är favoriten när jag är i form. Målet är att alltid vara i sådan form att jag kan springa tio kilometer. Vilken dag som helst i veckan, utan större förberedelser eller planering. Bara att sticka ut en tisdagskväll efter jobbet.

0

Fem kilometer snabbdistans

Snabbdistans, när sprang jag det senast? När har jag överhuvudtaget sprungit snabbt senast? Idag var planen verkligen inte att springa snabbdistans, jag var knappt ens sugen på att springa. Men som vanligt, ändrade känslan när jag väl kommit ut genom dörren. Plötsligt hade jag pigga ben och jag bestämde mig för att trycka på lite. Pressa kroppen lite mer än den varit van med den senaste tiden och se vad den går för.

Slutresultatet? Inte så pjåkigt. Helt okej tempo, men framförallt, riktigt bra känsla i kroppen. Visst det var tungt och jag behövde kämpa, men det fanns ändå tryck i benen. Bra löpsteg och jag kunde behålla löptekniken. Jag flåsade, men pannbenet var starkt och jag fortsatta att springa. Jag gav inte upp och saktade inte ner.

snabbdistans

Nu är jag ivrig på att springa igen. Ännu mer ivrig än jag var tidigare. Jag vill börja springa intervaller. Försöka höja mitt grundtempo och inte alltid springa alla mina rundor i samma fart. Jag vill dessutom börja springa långpass. Eller längre pass då till att börja med. Jag vill helt enkelt bara springa. Springa mer, springa oftare och springa längre.

Jag tror att mycket av ivern har att göra med att det är vår nu. Plus att jag plötsligt har en massa tid över. Idag sprang jag för första gången utan vantar. Jag vet, jag. Jag mötte i och för sig en annan löpare som sprang i shorts 🙂 Där är inte jag ännu. Riktigt så varmt tycker jag inte att det är, men jag hade säkert klarat mig med mindre kläder. Bara en t-shirt och jacka och inte långärmat och jacka. Ibland är det bara svårt att veta hur jag ska klä mig när det blir vår och varmt. Jag vill inte ha för lite kläder på mig och riskera att bli sjuk. Speciellt i dessa tider.

1

Städa, träna, baka, gå

Städa, träna, baka, ut och gå. Ungefär så ser mina dagar ut just nu. Ibland bara ett av alternativen per dag, men oftast fler. Idag har jag hunnit både städa, träna och med en promenad. Jag har väl inte direkt tråkigt ännu, men jag försöker fylla mina dagar med något vettigt att göra. Jag kan inte bara kolla på Youtube. Dessutom är jag van att via jobbet vara i rörelse hela tiden. Nu blir jag lätt stillasittande om jag inte gör ett aktivt val att röra på mig. Ingen vardagsmotion här inte. Jag fastnar framför datorn och Youtube och kollar på klipp efter klipp. Plötsligt har det gått en timme eller två och jag har inte gjort något.

Det är en konstig känsla att vara ledig. Vad gör man när man är ledig?Jag är sällan ledig, om jag inte är sjukledig eller har semester. Då är det planerat, eller inte sjukledigheten förstås, men då är jag ju sjuk. Har jag semester, är vi oftast på en resa. Nu är det inte en frivillig ledighet och jag vet inte riktigt ens hur jag ska förhålla mig till situationen. Som semester, bara njuta av att vara ledig och inte göra något? Eller som om jag är arbetslös, och göra det till mitt ”jobb” för dagen? Att söka nytt jobb? Uppdatera cv:n och fixa med intyg och papper. För vem vet, om det här fortsätter länge kanske jag blir arbetslös. Lika bra att ha mina papper i ordning sedan. Jag har inte direkt så mycket annat att göra om dagarna heller…

städa träna baka gå

 

1

Första veckan av permittering

En vecka av min permittering har gått. Hur känns det och vad har jag gjort? Än så länge känns det okej. Jag klättrar inte på väggarna ännu i alla fall. Jag tror inte att jag riktigt har landat i det. I det faktum att jag inte ska gå till jobbet på åtminstone två månader som det ser ut just nu. Jag kan vakna på morgonen och fundera vad det är för dag och vilken tid jag skulle till jobbet. Sedan kommer jag på att just det ja, jag ska inte till jobbet. Jag är ledig. Konstigt, skönt, tråkigt. Det är mycket känslor och funderingar.

Det är klart att jag inte vill vara permitterad och att det inte är en rolig situation att befinna sig i. Speciellt när jag inte vet hur länge det kommer att pågå och hur situationen kommer att vara efter allt det här. Kommer det att bli som vanligt? Som det var tidigare. Kommer vi att ha några kunder? Finns det ens ett jobb att gå tillbaka till?

en vecka av min permittering

Just nu rullar i alla fall dagarna på bra. Jag har hela tiden haft något att göra och än så länge har jag det inte tråkigt. Jag (och Milli 🙂 ) har bakat, och bakat och bakat lite mer. Bröd, kex, mer bröd och ännu mer bröd. Jag har varit på promenader. Själv eller med mamma. Jag har haft tid till träning. Tid att träna vad jag vill, när jag vill, utan att behöva ta hänsyn till arbetstider. Jag har sorterat en massa gamla papper från gymnasiet. Med sorterat, menar jag slängt bort. Hur mycket papper har jag sparat på egentligen?

Fast det just nu känns bra, gissar jag att om en vecka eller två, kommer det att kännas annorlunda. Det har bara gått en vecka av min permittering och jag är säkert ännu i work mode. Jag har inte ens tvättat alla mina arbetskläder. Nu känns det fortfarande som om jag bara är ledig. Som semester. Jag antar att jag kommer att känna mig annorlunda när jag kollar på banksaldot. (och när jag ska börja fylla i ansökningar till kassan. Hur gör man det?) När jag inte orkar baka mer och när alla skåp är städade.

min permittering

Hur har du det?

2

Zumba på distans

Jag har inte skrattat så mycket på länge som idag när jag gjorde zumba på distans. Min arbiskurs har varit på paus, för uppenbara orsaker, men på måndagen fick jag mejl om att det finns möjlighet att delta i zumba på distans. Bara att logga in med datorn via en länk och sedan dansa hemma.

Alltså, jag vet inte hur jag ska beskriva det. Jag kände mig så fånig, jag gjorde säkert alla steg fel och jag borde ju kunna dem. Det var samma koreografi som vi haft hela våren. Det var tur att ingen såg mig. Jag och zumba online är inte en bra kombination. Det är inte alls samma sak. Jag kommer inte in i stämning, jag får ingen feeling, utan jag gör mest rörelserna lite ditåt. Det gör så mycket för stämningen att vara med en grupp. Dessutom är det enklare att göra rörelserna när man har fler att kolla på. Nu krockade jag med soffan och allt runtomkring mig. De första tio minuterna av dagens pass stod jag mest på ställe och skrattade. Jag kände mig så fånig.

zumba på distans

Samtidigt är det här säkert bättre än ingenting. Annars hade kursen tagit slut över en månad i förtid. På det här sättet kan kursen fortsätta som planerat. Om än i ett annorlunda format. Nästa vecka går det säkert lättare.

1

Första dagen av maratonträning

Idag var dagen jag skulle inleda min maratonträning mot Tallinn maraton. Gjorde jag det? Nå, jag sprang i alla fall. Jag har inte bestämt mig för om jag ska satsa på maraton i år eller inte, med tanke på rådande situation. Just nu tänker jag att jag tränar på som vanligt och så bestämmer jag mig senare. Det är ännu långt till september och mycket kan ändra tills dess. Jag vill inte vara tvungen att skippa maraton för den orsaken att jag inte tränat inför det. Coronavirus kan jag inte påverka, däremot har jag kontroll över min egen träning. Därför tänker jag träna som om jag låg i maratonträning.

första dagen av maratonträning

Jag tänker i dagsläget inte följa ett program, just eftersom allt är så osäkert ännu. Blir det ett maraton eller inte? Blir loppet inställt? Jag tänker träna mer på känsla och efter hur kroppen känns. Sakta öka på längden på passen och öka på veckototalen. Så småningom kan jag lägga in intervaller och mer specifika löppass. Ännu finns det ingen stress över långpass, utan jag kommer långt med att bara få löpningen till en rutin med två tre pass i veckan. Jag behöver inte ligga på över 20 kilometer på långpassen ännu. I mitten på juni eller i början på juli, då vill jag ha kommit upp i 20 kilometer och mer på långpassen. Då hoppas jag också att det finns en klarhet med coronaviruset och hur det påverkar. Efter det kan jag förhoppningsvis bestämma mig, ifall jag ska lägga på ett kol eller strunta i det.

Just nu känner jag mig faktiskt nöjd över mitt beslut, även om det varken är bu eller bä. När jag sprang mitt senaste maraton, då inledde jag min maratonträning i juli. Då hade jag tränat på som vanligt fram tills dess, men den riktiga satsningen började i juli. Det gick bra den gången, det gick ju faktiskt helt super, och jag litar på att det kommer att gå vägen den här gången också. Kommer jag upp i för mig normala mängder på över 100 kilometer i månaden under april, maj och juni är det sedan ”lätt” att öka på mängden ytterligare ifall jag bestämmer mig för att satsa.

4

Cirkelträning hemma

Just nu har jag  hur mycket tid som helst till att träna. Nu gäller det snarare att hålla tillbaka, begränsa mig och inte träna varje dag. Dagens träningspass blev cirkelträning hemma. En hel massa övningar, mest med fokus på ben. Jag tycker fortfarande om styrketräningen, även om jag just nu inte följer något program.

Innan den här coronakrisen slog till, var jag till simhallen och i samband med det till gymmet. Jag hann gå två gånger, innan det blev paus. Tanken var att anlita PT för att få ett eget träningsprogram och någon som kunde visa maskinerna mer utförligt. Nu blev det som det blev med den saken och jag får hålla mig till godo med cirkelträning hemma. Inget fel med det. Det är det jag har sysslat med de senaste åren. Jag kan det, men jag har kanske nått en platå. Jag har ingen plan eller program som jag följer. Det blir mest att blanda en massa övningar och göra det jag känner för. Därför hade det varit kul med en PT och få ett eget program på basen av mina förutsättningar och mål. Som fortfarande är de samma. Det vill säga att bli en bättre löpare.

cirkelträning hemma

Dagens pass kändes i alla fall riktigt bra. Tekniken sitter, styrkan finns där och jag kan och orkar. Just nu känner jag mig kluven till hur jag ska fortsätta. Jag gillar det och det känns bra, men samtidigt känns det som om det inte finns rum för att utvecklas. Jag är på maxvikt på skivstången. Det är klart att jag alltid kan göra fler repetitioner än jag orkar just nu, men sedan då? I något skede kommer gränsen emot. Kanske jag istället för att satsa på att bli starkare, borde träna mer spänst och explosivitet. Mer hopp istället för tunga marklyft? Mer kroppskontroll än bicepscurl? Det är också därför jag skulle behöva en PT. Ha någon som berättar vad jag ska göra. Istället för att lita på mitt eget kunnande.

3

När man plötsligt har en massa tid

Oj detta coronavirus, som det ställer till det. För någon vecka sedan var mitt största problem ifall det var värt att träna inför Tallinn maraton, ifall loppet sedan blir inställt. Hur jag skulle vara tvungen att fixa med jobbet, boka hotell, ordna kattvakt. Nu känns det som ett futtigt problem att ha. Kommer jag ens ha ett jobb att behöva fixa med? Kommer jag ha råd att åka till Tallinn för att springa? Okej, riktigt där är jag inte ännu, men det känns som om det inte är långt ifrån. Jag kommer i alla fall att ha en massa tid till träning. Ifall jag bestämmer mig för att satsa.

Igår var den första dagen som jag är permitterad och om jag har förstått det rätt kommer alla restauranger i Finland vara tvungna att vara stängda till den 31.5. I alla fall. Sedan då? Jag fattar  att ingen vet svaret. Situationen ändras hela tiden och ingen vet hur det här kommer att sluta. Jag har bara svårt att förstå hur fort det har ändrats. Hur jag just för någon vecka sedan oroade mig för Tallinn maraton, och nu känns det som det minsta av mina problem. Samtidigt vet jag ju att jag är i en bra situation. Jag har mycket att vara tacksam för, och jag har sparpengar så att jag klarar mig för en tid.

Jag är egentligen mest fundersam över vad jag ska göra på dagarna. Vad tusan ska jag hitta på när jag plötsligt har en massa tid över? Jag kommer att klättra på väggarna. Jag kan inte träna varje dag. Efter en vecka har jag säkert städat alla skåp. Jag kan inte direkt resa någonstans. Eller fara och shoppa. Eller gå till gymmet eller simhallen. Jag kan inte träffa folk. ( och nej Sam, jag tänker inte rensa i trädgården 🙂 )

när man har en massa tid

1

Listan om TV

Annat man kan göra när man har tråkigt hemma än baka bröd? Kolla på tv. Eller fylla i listan om tv. Jag hittade den hos Lineriet.

listan om tv

Listan om TV

Vilket underhållningsprogram hade du helst varit med i?
Masterchef Australia. Och endast den australiensiska versionen, de övriga? Nej tack! Fast nu är det i och för sig andra domare, och jag har inte ännu sett säsong 12. Kanske jag inte skulle vilja vara med längre.

Vilket program hade du helst varit programledare för?
Mitt eget som går ut på att kombinera mina intressen. Löpning, mat och att resa. Springa på häftiga ställen runt om i världen och sedan äta. Träffa andra löpare från landet i fråga där de visar sina smultronställen, både i form av löprundor och restauranger och caféer.

I vilket program hade du helst suttit i juryn?
Något där man skulle bedöma mat. Absolut inte något i stil med Idol, Talang, the Voice… Varför görs de programmen ens mera? Vem ser på dem?

Om du måste, vilket skulle du hellre vara med i, Big Brother eller Paradise hotel?
Jag har inte sett på någondera av programmen, men Paradise hotel. Det filmas väl någonstans där det är sol och värme och pool och drinkar?

Du ska tävla i ett tv-program. Vilket?
Amazing race. Vilket drömprogram att vara med i.

Har du blivit tillfrågad att vara med i lekprogram någon gång?
Nej och skulle tacka nej om jag blev tillfrågad.

Har du varit med i TV?
Jag tror YLE var och filmade när jag var med i någon show för kanske femton år sedan. Eller något från Stafettkarnevalen. Då har jag kanske synts i bakgrunden. Räknas det?

En tv-serie du hade velat ha en roll i?
Game of Thrones.

Om dina vänner hade anmält dig till en reality-serie i smyg, vilken hade de valt då?
Hela Finland bakar eller Masterchef Finland. Hybris much 😉

vad jag är tacksam för
knäböj när man har träningsvärk

1

Focaccia med soltorkad tomat, oliver och vitlök

Vad gör man när man har tråkigt hemma? Bakar bröd. Den här gången blev det ett nytt recept och en annan typ av bröd än jag brukar baka. (Ta det brödreceptet som ett tips, ifall jästen och torrjästen är slut i butiken. Det bakas med soda.) Dagens bröd är kanske inte tänkt till frukost, utan mer att njuta av som det är.  Focaccia med soltorkad tomat, oliver och vitlök. Receptet är från en bok av Wenche Frolich med det fantasifulla namnet, Bröd, men boken är jättebra. Jag har nästan testat mig igenom alla recept. Det här receptet ger ett bröd, en plåt.

focaccia med soltorkad tomat

Focaccia med soltorkad tomat, oliver och vitlök

25 g jäst (jag hade en påse torrjäst)
3 dl ljummet vatten
3/4 dl olivolja
1 tsk grovt salt
8-9 dl vetemjöl
1 vitlöksklyfta
½ dl soltorkade tomater
½ dl svarta oliver

flingsalt
extra olivolja till formen
extra soltorkade tomater och oliver att strö på brödet

Rör ut jästen i det ljumma vattnet, tillsätt olja och salt. Blanda i mjölet, lite åt gången. Tillsätt finhackad vitlök, hackad tomat och hackade oliver. Blanda i så mycket mjöl att du får en smidig och elastisk deg. Bearbeta degen i 10-15 minuter. Smörj en bunke med olivolja och vänd degen i oljan. Låt jäsa cirka två timmar under bakduk tills degen är dubbelt så stor.

Smörj en bakplåt eller en stor form med olivolja. Knåda degen lätt och lägg över på mjölat bakbord. Kavla ut degen så att den blir lika stor som plåten. Flytta över på plåten och låt jäsa i cirka 30 minuter.

focaccia med soltorkad tomat

Gör fördjupningar i degen och fyll dem med bitar av soltorkad tomat och oliver. Strö över lite olivolja och flingsalt.

Grädda brödet i 20 minuter i 200 grader.

focaccia med soltorkad tomat

(Brödet är ganska saltigt och ganska oljigt/fett, men gott är det 🙂 )

10