Tanken var att träna styrka idag, men jag har haft en dålig återhämtning efter mitt långpass igår. Jag tror att det hänger ihop med den dåliga uppladdningen med alltför lite mat som jag hade innan passet. Normalt sett brukar jag känna mig fräsch dagen efter ett långpass, men inte den här gången. I vila känns det som vanligt, men när jag ska anstränga mig, svarar inte kroppen. Det finns inget tryck i musklerna och jag får mjölksyra direkt.

Jag hade först tänkt göra min vanliga styrketräning med vikter idag, men jag ändrade snabbt planen när jag märkte hur kroppen reagerade. Plan nummer två var att bara göra kroppsviktsövningar, men till och med det var för mycket. Jag orkade ingenting. Musklerna fick mjölksyra och darrade vid minsta ansträngning. Plan nummer tre blev lite stretch och en promenad. Och mat! Det är kanske lite för sent att äta nu, men förhoppningsvis hjälper det.

Jag tycker inte att jag sprang varken extra långt eller hårt igår, jag borde inte känna mig så här trött. Huvudet är piggt, men kroppen är trött. Det känns som om jag sprungit längre. Mest är jag irriterad på mig själv, att jag aldrig lär mig att äta mer. Det är klart att jag får en dålig återhämtning om jag gör fel från start och sedan dessutom inte fyller på med extra.

Nu vet jag inte riktigt hur jag ska göra med träningen resten av veckan. Jag hade tänkt springa ett snabbare pass imorgon, men jag får se hur kroppen känns. Det är inte så stor vits att försöka springa ett tempopass om jag inte ens klarar av att göra kroppsviktsövningar. Jag kommer bara att bli besviken när det inte går som jag vill. Kanske vila är bättre och så får jag sikta på att springa snabbt på söndagen.

Med tanke på hur många långpass jag sprungit under min tid som löpare, tycker jag att jag borde ha lärt mig. Men nej! Jag måste ladda upp bättre. Äta mer mat inför långpass, inte bara två skivor bröd och två koppar kaffe till frukost. Två tårtbitar igår och lite sötpotatis pommes till middag. Ju längre långpassen blir desto viktigare är uppladdningen. Jag tror också att jag är tvungen att börja ta med mig extra energi. Smoothie, dextrolsol, torkad frukt, nötter, godis. Något. Jag kan inte springa på luft och tom mage.

Mina långpass börjar vara av den längden att det kommer att krävas extra energi snart. Det går ännu just och just att genomföra passet, men det hade säkert gått bättre om jag fått något i mig under passet. Eller laddat upp bättre, så att jag inte blir hungrig mitt i passet. Då är det redan för sent, men en colasmakande dextrosol hade i alla fall gett mig en liten boost.

Idag sprang jag 16,5 kilometer, hungerkänslorna kom vid kanske 13 kilometer. Då kunde jag ännu ”kämpa” mig hem eftersom jag visste att passet snart är klart. Tanken är ändå att börja springa långpass på 20 kilometer och längre och då är det för långt kvar för att vara hungrig. Det är klart att det går att springa hungrig också, men det är jobbigare mentalt.

Långpass på över 20 kilometer är jobbiga som de är redan, utan något extra att fundera på. Då vill jag vara utvilad, ha laddat upp bra och ivrig på att springa. Bara koncentrera mig på löpningen. Plus att risken är större att jag kortar av passet ifall det är något som stjäl uppmärksamhet från löpningen. 

Nej skärpning Heidi!