Jag tränar vidare och tänker fortsätta med det även nästa vecka. Hur min jobbsituation ser ut efter nästa vecka, det vet jag inte ännu. Får vi öppna, som normalt eller med restriktioner, eller blir det utegångsförbud. Jag försöker att inte fundera alltför mycket på det, men vem försöker jag lura egentligen. Corona är allt jag tänker på. Under tiden tränar jag vidare, det ger mig dessutom något annat att fokusera på.
Den här veckan blev precis som förra veckan en vecka med mycket träning. Promenader, styrketräning och löpning. Jag är speciellt nöjd över löpningen. Jag sprang årets längsta pass och jag börjar äntligen närma mig ordentliga långpass igen. Den här veckan blev det över tolv kilometer på mitt längsta pass. Nästa vecka vill jag springa upp mot fjorton.
Löpningen känns bra och även om jag tränat mycket annat också, känns inte kroppen sliten. Jag orkar springa långpass igen och jag börjar närma mig där jag vill vara. Just nu tränar jag inte specifikt för något lopp eller distans, men jag vill ändå vara i sådan form att tolv kilometer inte känns jobbigt. Att det inte är något ovanligt eller speciellt, utan en helt vanlig runda vilken dag som helst i veckan. Jag ska sakta bygga upp längden på passen, för att sedan i sommar kunna springa 20 kilometer utan problem.
Jag trivs med att promenera, den här veckan blev det fem promenader. Två för mig själv med en bra podd, två med Sam och en med Charlie. Det har blivit över 20 kilometer totalt. Inte så tokigt ändå tycker jag. Nästa vecka hoppas jag på lite varmare väder och på lite längre promenader.
Jag brukar ibland avsluta mina löppass med en tempoväxling. Springa den sista kilometern snabbare. Ibland inte ens en hel kilometer, utan snarare sista hundra metrarna. Raksträckan nära där jag bor, innan jag vänder upp på vår väg. Avsluta med en spurt för att få känna att det finns fart i benen. Ibland finns det verkligen ingen fart och då struntar jag bara i det. Kanske jag istället går sista biten.
Idag sprang jag veckans planerade långpass. Det började inte bra. Jag hade sån fruktansvärd motvind, det kändes som om jag inte alls kom framåt. Pulsen var hög, det rev i lungorna, det var flåsigt, det var kämpigt. Jag var tvungen att gå för det kändes så tungt att springa. Efter några kilometer lättade känslan och jag hittade rytmen.
Jag har bestämt mig för att mina långpass just nu inte ska handla om tempot. Det är viktigare med hur många kilometer jag springer och hur länge jag är ute. Sen om jag är tvungen att gå mellan varven spelar ingen roll. Förra året blev det väldigt få långpass och jag vill vänja kroppen (och knoppen!) vid att springa långt igen. Jag får nästan räkna med att vara tvungen att gå ibland. Huvudsaken är att jag kommer igång igen, att jag får det till en vana med ett längre pass i veckan.
Planen var att idag springa tolv kilometer. Jag sprang längs med Skärgårdsvägen mot Åbo, så efter sex kilometer vände jag helt enkelt om och sprang samma väg tillbaka. Det måste vara en av de tråkigare rutterna att springa, men är ett enkelt sätt att springa ett bra långpass. Jag behöver inte springa kringelikrokar.
Om jag hade motvind när jag började springa, hade jag världens medvind när jag sprang hemåt. Jag var förvånansvärt pigg i benen fortfarande, trots att det var det längsta passet jag sprungit sedan december. Jag beslöt mig för att dra en slutspurt och göra en rejäl tempoväxling den sista kilometern. Komma upp i fart med ett bättre löpsteg och mer tryck.
Jag minns från då när jag tränade inför maraton och sprang många varv på spånbanan, att det hjälpte att öka på tempot. Även om benen var slitna från att ha sprungit länge, kändes det bättre när jag ökade tempot. Istället för ett monotont nötande, aktiverades andra muskler och därför kändes det säkert lättare.
Jag tror att jag kommer att fortsätta i samma stil. Öka på längden på långpasset med en eller två kilometer per vecka och avsluta med en tempoväxling. Kunna springa långt, gå om det behövs, men ändå få känna sig snabb mot slutet.
Jag har garanterat fyllt i liknande listor tidigare, men den här är med ännu fler frågor. 50 frågor om mig, orkar du läsa till slut? Jag hittade listan hos Teresairenel.
50 frågor om mig
Vad åt du till frukost? Vad jag alltid äter. Två mackor, en med ost, en med skinka. Två koppar kaffe, ett glas vatten och en multivitamin.
Vilken film såg du senast? Någon julfilm via IP-tv.
Nämn fem saker man kanske inte visste om dig? Jag är nog ganska öppen på bloggen. Vad ni inte vet är av en orsak.
Vilken film kan du alla repliker till? Alla repliker? Vem kan alla repliker till någon film?
Stör det dig om någon säger att de ska ringa, men sedan inte gör det? Om jag har lämnat soittopyyntö till någon läkare eller liknande så jo, annars inte.
Vill du just nu göra några tatueringar? Jag vill inte ha tatueringar, varken just nu eller senare.
Sover du med eller utan kläder på dig? Med kläder förstås, skulle frysa ihjäl annars. Jag sover med fleecebyxor, dubbla täcken och katt. Även på sommaren.
Vilken parfym använder du? Just nu Lancome Miracle, eller Hugo Boss Jour pour Femme.
Hur många landskap har du bott i? Två. Egentliga Finland och Österbotten.
Sover du på någon särskild sida? Jag sover på rygg. Eller menas det i sängen? I så fall vänstra.
Vem är den roligaste människan du känner? Jag är hur rolig som helst.
Har du fått fortkörningsböter någon gång? Nej.
Dagens låt? Lewis Capaldi, Someone you loved.
Har du varit med i tidningen? Många gånger med något teater/show relaterat.
Hur imponerar man på dig? Jag tänker spontant på olika sportprestationer jag själv skulle vilja klara av som Ironman i triathlon.
Vilken är din favorit Disneyfilm? Jag kollar inte på Disney, men Piff och Puff är roliga i Kalle Ankas jul.
Vem ringde du senast? Mamma.
Vilken är din favoritjulsång? O Helga Natt.
Vilken är din bästa egenskap? Jag är positiv och glad.
Är du social? Just nu då? Hahaahaaaa 🙂
Favoritland utanför Finland? Estland eller Australien.
Vad läser du just nu? Jag läste just precis klart Lars Keplers Spegelmannen och jag har inte börjat på en ny bok efter det.
Favoritskådespelare? Pass. Jag har inte ens en favoritfilm eller tv-serie.
Isglass eller mjukglass? Jag är inte så förtjust i glass, men jag kan äta en Magnum på sommaren.
Vad är det första du gör på ett hotellrum? Kollar rummet och utsikten.
Från vem är ditt senast mottagna SMS? Från jobbet.
Vad stod det? Ifall vi skulle beställa mer fisk.
Vad skulle du vilja lära dig? En massa saker. Språk (estniska, ryska, spanska), laga sushi, simma frisim, ta bättre foton.
Till vem sa du jag älskar dig senast? Sam.
Vad tänkte du när du såg dig själv i spegeln i morse? Borde tvätta spegeln.
Vad väljer du, godis eller chips? Chips.
Vem litar du mest på? Sam, min familj och mig själv.
Var skulle du vilja vara just nu? Var som helst det är varmt, vid havet eller poolen.
Favoritstad? Ni vet väl att jag älskar Tallinn?
Gillar du att flyga? Business class var kul, men i övrigt är det mest jobbigt. Jag vill bara vara framme redan. Fast just nu skulle jag nog kunna sitta bland med spyende, skrikande barn, bara jag skulle få resa igen.
Om du var en krita, vilken färg skulle du vara? Gul.
Hur är vädret just nu? Grått och blåsigt.
Vem var den senaste personen du pratade i telefon med? En från jobbet.
Favorit tv-program? Masterchef Australia.
Hur många kuddar sover du med? Två när jag läser, en när jag sover.
Vad har du för skostorlek? 38.
Har du några syskon? Två äldre bröder.
Längd? 159.
Hårfärg? Jag borde så färga håret, just nu är det en obestämd brun färg. Jag försöker hålla ut till närmare sommaren och då blir det ljusare igen.
Ögonfärg? Bruna för att jag har färgade linser, men gröngrå annars.
Favorithögtid? Julen.
Favoritmånad? Den månad på sommaren då det är varmt och soligt. Oftast juli.
Har du gråtit någon gång utan anledning? O ja! Till tv-serier, sportögonblick, filmer. Är alltför blödig och sitter ofta och snyftar till tv:n.
Choklad eller vanilj? Lime.
Vem vill du träffa just nu? Vem som helst.
Vad gör du just nu? Skriver detta blogginlägg och slötittar på tv.
Är det vår nu? Kan jag kanske äntligen packa undan mina Icebugs och lita på att jag inte behöver springa i dem längre? Idag sprang jag igen i mina vanliga skor och det är nog så mycket skönare. En mycket lättare känsla i benen. Det var bara vägar hela rundan, förutom på ett ställe där det var lite snömodd. Kanske det är vår nu. Jag hoppas det.
Det är nästan konstigt hur mycket skovalet påverkar löpkänslan. Idag sprang jag inte ens i mina lätta skor, för jag vill inte smutsa ner dem i onödan. Idag sprang jag i mina Nike, som ändå är ganska dämpade. Tänkta som skor för långpass, med mycket dämpning och stöd. Ändå är det en såå mycket lättare känsla att springa i dem än i mina Icebugs.
På fredagen är planen att springa långpass. Ett längre pass än min vanliga runda på åtta kilometer. Förra veckan sprang jag tio kilometer, den här veckan vill jag springa tolv. Planen är att börja öka på längden på mina pass igen. Ett par kilometer i veckan känns rimligt. Jag vill börja närma mig tjugo kilometer igen. Ett maraton i september känns väldigt avlägset och osannolikt, men jag har ju mina träningsmål för året. Jag vill mer bevisa för mig själv att jag fortfarande kan springa långt. Även om det inte blir något lopp att delta i.
Nu när vädret blir varmare vill jag också springa mer. Jag tycker det är mycket roligare att springa i solsken och värme, än i snöstorm eller slask. Därför ska jag nu försiktigt öka på längden på långpassen, så att jag är redo sedan när det är sommar. Redo för många timmars löpning i solsken. Som jag längtar!
Vad är det som går och går, men aldrig kommer fram? Jo, jag när jag är på mina promenader. Precis som förra våren när jag var permitterad har jag helt fastnat för att gå. Både som träningsform och för att komma ut ur huset. Jag behöver något att göra om dagarna och promenader är ett bra tidsfördriv.
Jag brukar lyssna på podd och gå så länge som den varar. Oftast är podden kring en timme och på den tiden hinner jag kanske sex kilometer. Ibland fortsätter jag längre med musik eller nästa podd och ibland går jag hemåt. Jag försöker ändå planera in min runda beroende på hur långt avsnitt jag har att lyssna på. Jag vill inte vara långt hemifrån när avsnittet tar slut, eller tvärtom. Vara hemma och upptäcka att jag har en halvtimme kvar av podden.
Idag var vädret utmärkt för att gå. Soligt, varmt, ingen blåst. Fåglarna kvittrade och det kändes som vår. Jag hade mindre kläder på mig, men jag svettades ändå. Om jag har svårt att veta hur jag ska klä mig när jag springer, tycker jag att det är ännu svårare att veta hur jag ska klä mig när jag går. Jag behöver självklart mer kläder än när jag springer, men jag går ändå ganska hårt. Jag blir svettig och får upp pulsen. Vinterjackan känns för varm, vårjackan alltför kall. Just nu har jag gått i mina vanliga kläder. Vinterjacka, vinterstövlar och jeans. Jag har inte bytt om till träningskläder, för jag ser inte mina promenader som träning. Inte på samma sätt som löpning eller styrketräningen. Men kul är det!
Det här med att varaledig från jobbet är inte bara negativt. Just nu njuter jag av att kunna träna som jag vill utan att behöva anpassa mig enligt någon tidtabell. Därför har det den här veckan blivit mycket träning. Jag har gjort något varje dag. Två löppass, två styrkepass, ett yogapass, en timmes träning via Youtube och tre promenader.
För mig är det inte speciellt mycket eftersom jag ändå är van att vara aktiv via jobbet. Nu har all vardagsmotion fallit bort och jag vill fortfarande hålla igång. Promenaderna klassar jag inte som träning, utan de är mera till för att jag ska komma ut. Yogan gjorde jag i pyjamas och det räknar jag inte heller som träning. Så totalt då fem träningspass, vilket för mig är en normal vecka. Nu har det dessutom blivit promenader, men som sagt har all rörelse och vardagsmotion via jobbet försvunnit.
Jag tror att jag kommer att fortsätta de kommande två veckorna på samma sätt. Kroppen har varit pigg och jag har inte haft något problem med den ökade träningsmängden. Jag ska självklart lyssna på kroppen, blir det för mycket, drar jag ner på träningen. Men just nu känns det i alla fall bra. Så länge som jag tränar varierat tror jag inte att det kommer att vara något problem.
Nästa vecka är planen att öka på längden på långpasset, upp mot tolv kilometer. I övrigt tänker jag träna liknande som den här veckan. Jag hoppas på fint väder och att jag kan låna Charlie för promenader.
Med tanke på hur många år jag har sprungit kunde man ju tycka att jag lärt mig hur jag ska klä mig vid löpning. Men nej! Just nu är det dessutom den tiden på året då det varken är vinter eller vår, vilket gör det extra svårt att veta hur jag ska klä mig. Ska jag ha dubbskor eller inte? Vintertights eller vanliga? Tjocka vantar? Underställströja och buff, eller bara vanlig tröja och tjockare jacka? Eller kanske en tunnare jacka är bättre?
Idag hade jag i alla fall klätt mig helt fel. Jag hade alldeles för varmt och jag hade inte behövt dubbskorna. Det var klumpigt att springa i dem, för det vara bara vägar. Lite snömodd på vissa ställen, men ingen is. Jag hade lätt kunnat springa i mina vanliga skor och vid behov gått där det var mycket snömodd. Nu var det bara onödigt att springa i Icebugsen och förstöra dem på asfalten.
Klädseln då? Jag hade inte behövt den tjocka tröjan, vintervantar och vintertights. Kanske jag äntligen kan städa bort vinterkläder och istället plocka fram mina tunnare tröjor. Jag var genomsvettig idag när jag sprungit klart och idag var det inte ens sol. Jag längtar efter sol och värme. Att kunna springa i mindre kläder och vanliga skor. Att inte behöva fundera på hur jag ska klä mig, utan att det är vår. På riktigt. Inte som nu. Sol och värme ena dagen för att nästa dag vara minus tio och snö.
Trots fel skor och för mycket klädsel kändes löpningen bra. Det blev ändå över åtta kilometer idag. Dagens löpning plus onsdagens långpass har resulterat i en högre veckototal än vanligt. Jag är på god väg mot mitt marsmål.
Den här torsdagen blir middagstipset en favorit i repris. Mitt överlägset mest lästa inlägg är receptet på Uunifetapasta. Plötsligt har statistiken skjutit i höjden igen och orsaken stavas Tiktok pasta. Receptet som cirkulerar överallt just nu. Tomat, feta, vitlök, örter och mycket olivolja. Vad mer behövs egentligen för en god pastarätt? Tack Instagram för att du påminde mig om denna goda pasta. Jag vet i alla fall vad jag ska laga i helgen.
Tiktok pasta
250 g pasta 200 g feta 1 dl olivolja ½ röd chili 1 ask körsbärstomater salt och peppar färsk basilika (två vitlöksklyftor)
Häll lite olivolja i botten av en liten ugnsform. Lägg fetaostbiten i mitten. Hacka chilin och lägg på fetaosten. Häll på mer olivolja, salta och peppra. Runt fetaosten lägger du alla tomater. Ifall du önskar, hackar du även två vitlöksklyftor och blandar runt med tomaterna.
Grädda i 200 graders ugn i 15 minuter. Höj temperaturen till 225 grader och ställ under grillmotståndet. Grädda i ytterligare 10 minuter, men se upp för att bränna det.
Under tiden kokar du pastan enligt paketets anvisningar.
Bryt fetan i mindre bitar. Blanda all ost och ”sås” med pastan. Strö över hackad, färsk basilika.
Ifall du inte testade detta då 2019 när det första gången blev populärt, är det hög tid att du lagar det nu. Du kommer inte att ångra dig. Promise 🙂
Det var visst inte riktigt vår ännu. Dagens löpning blev i kall vind på isiga gator. Trots tuffa väderförhållanden blev det ändå det längsta passet jag sprungit på flera veckor. Äntligen ett tvåsiffrigt pass igen. Kroppen känns bra och jag orkar springa långt. Jag är lite stel i benen efter dagens löppass, men det kan också bero på måndagens styrketräning. Jag är nog redo för att springa långpass igen och för att öka på längden mot 12-14 kilometer.
Det är skönt att springa när jag kommer in i min egen lunk. När det känns som om jag kan springa hur långt som helst. Tass tass tass, ena foten framför den andra. Det har varit ett bra tag sedan jag känt så. Jag har hela tiden fått kämpa. Jag har aldrig kommit in i ett bra flow, utan jag måste hela tiden ta i. Det har inte varit något fel på flåset, men det har kanske inte känts roligt att springa. När jag kommer in i ett flow och får feeling, är det självklart mycket roligare.
Det handlar inte ens om tempo, utan mer om känslan. Om att löpningen stämmer. Benen går av sig självt, andningen fungerar och huvudet är med mig. Sen kan jag springa fortare på andra pass, men ändå känns det som om det inte stämmer. Det är svårt att förklara, men mycket beror säkert på dagsform. Hur pigg jag är annars och om jag har tid eller inte, bråttom på jobbet och så vidare. Just nu har jag inte direkt bråttom någonstans…
Det är skönt att veta att kroppen är redo för långpass nu när jag har tid till mycket löpning. Dagens runda gav helt klart mersmak och jag är ivrig på löpningen. Om jag idag kunde springa över tio kilometer trots svåra väderförhållanden, hur långt kan jag då inte springa i bättre väder?
Knappt hade jag skrivit min träningsplan för mars innan det slog mig att jag (igen) helt hade glömt bort att planera in yogan. Jag har blivit mycket bättre på stretch och rörlighetsträning, men det kommer inte naturligt. Jag måste planera in det för att få till det. Oftast blir det i samband med styrketräningen. Jag brukar stretcha ut benen, speciellt höften och höftböjaren. Det är väldigt sällan jag gör specifika pass med bara yoga, utan det blir alltid i samband med någon annan träning. Det sista jag gör innan jag är klar. Nu tänker jag annorlunda. Det ska vara det första jag gör. Inte det första jag gör på ett träningspass, utan det första jag gör på morgonen. Yoga i pyjamas.
Det kommer säkert att bli en bra start på dagen. Vakna och sedan stretcha ut kroppen. Lugnt och skönt för att mjuka upp kroppen. Lite är bättre än ingenting. Nu har jag tid på morgonen. Inte bråttom till bussen och till jobbet, utan nu kan jag vakna i lugn och ro. Göra några solhälsningar, väcka kroppen och sedan äta frukost. Det behöver inte vara så uppstyrt och jag kommer knappast att räkna det som träning ens, men jag måste hålla i det.
På morgonen är jag ändå stel efter natten att jag tror att yoga i pyjamas blir en bra start. Jag ska fortsättningsvis stretcha efter styrketräning och löppass, men då kan jag göra andra övningar. Då är jag varm i kroppen och kan gå djupare i rörelser. På morgonen är det mer tänkt att jag ska väcka kroppen, få bort lite av stelheten och bli piggare. Vicka på tårna, rulla axlarna och få tillbaka rörligheten i ryggen.
