Mitt längsta pass sedan maj

2 svar

Jag blir fortfarande förvånad över hur bra löpform jag verkar ha för tillfället trots att jag mest cyklat hela sommaren. Idag sprang jag mitt längsta pass sedan maj med en riktigt bra känsla dessutom. Så nöjd och glad!

mitt längsta pass på länge

Idag blev det 12,5 kilometer, vilket inte är så mycket längre än vad jag sprang för någon vecka sedan. Då blev det strax under tolv kilometer och då var det också mitt längsta pass på evigheter. Det är kul att veta att formen finns där och att längderna blir längre hela tiden. Att det finns mer att ge.

Idag sprang jag igen med taktiken att gå de första hundra meterna av varje kilometer och sedan springa tills klockan piper för varje ny kilometer. Jag tycker att det fungerar för mig. Jag håller ändå nästan samma snittfart, till och med högre, än vad jag hade haft ifall jag sprungit hela vägen. På det här sättet orkar jag springa längre. När jag får korta minipauser hela tiden.

Jag är extra nöjd över att jag kunde öka mot slutet. Jag sprang den sista kilometern i 5:54 tempo. Det känns galet snabbt och speciellt efter att redan ha sprungit elva kilometer. Då var jag flåsig, men inte egentligen trött i benen. Det var mest tungt för att farten var hög.

Jag tycker det är kul att springa längre igen. Inte alltid harva runt i sju kilometer, utan märka en tydlig skillnad. Jag är ivrig inför hösten och nya träningsplaner. Eller inte kanske ivrig inför just hösten, utan mer träningen. Idag kunde jag springa i shorts igen och hade faktiskt riktigt varmt och svettigt. Det var antagligen sommarens sista löpning i shorts.

Utvärdering av cykelsäsongen

Lämna ett svar

Jag har bestämt mig för att cykla till jobbet till den sista augusti. Det passar bra med mina arbetsturer och så kan jag ladda mitt busskort den 1a september. Det är fortfarande kul att cykla, men inte lika roligt som på sommaren. Nu börjar det vara lite för kallt, lite för mörkt och lite väl mycket regn varje dag för att det ska vara speciellt njutbart. Nu får jag i alla fall vara väldigt ensam på cykelvägen. Det är inte direkt många cyklister jag möter mer. Inga ringvägsturister, inga andra cykelpendlare. Utan bara jag. I det här inlägget tänkte jag skriva en utvärdering av cykelsäsongen. En slags sammanfattning.

veckans roligaste träning

Utvärdering av cykelsäsongen

Jag cyklade mitt första pass i april. Till jobbet började jag i cykla regelbundet i juni. I år har jag bara cyklat till jobbet. Inga cykelutfärder i Pargas. Trots att jag inte gjort några cykelutfärder i år, kommer ändå totala kilometermängden bli hög. Högre än min målsättning på 1000 kilometer. Jag kommer snarare att landa på 1200.

Jag tycker att jag har utvecklats som cyklist i år. Tempot har blivit högre. Det som förra året var min rekordtid att cykla hem från jobbet är nuförtiden standard. Jag har kapat flera minuter från min snabbaste tid från i fjol och jag har flera gånger cyklat ungefär lika fort. Det var inte en engångsföreteelse, utan jag har blivit snabbare.

recension av mina nya cykelkläder

I år köpte jag ett nytt set med cykelkläder. Nya shorts och ny tröja. De har varit i flitig användning, eftersom det har varit en så varm sommar. En gång cyklade jag till och med hem i bara sporttopp och hade cykelbränna som bevis. Nästa klädesplagg jag behöver köpa är en ny jacka.

Det är inget fel på de som jag har, men jag tycker att jag behöver en tjockare jacka i ljusare färg. Jag har bra tunna jackor i neon, men de är för tunna nu. Den tjocka jackan jag använder är svart och den känns för mörk. Jag vill ha en neonfärgad, tjockare, vindtät jacka.

utvärdering av cykelsäsongen

Nu ska jag ännu cykla till jobbet tre gånger. Det kan förstås hända att jag förlänger cykelsäsongen ifall det är varmt, men just nu känner jag mig ganska klar med cyklandet. Det har varit kul, men det är nog roligare att cykla i shorts i solsken än i ösregn och mörker.

Mina träningsplaner för hösten

2 svar

Jag vill inte att sommaren ska vara över ännu, men jag är nog tvungen att inse att hösten är på kommande. Jag har sprungit i långärmad tröja, jag har cyklat i vantar, jag behöver lampa när jag cyklar hem på kvällen. Det är mörkt, det är kallare i luften och det känns som höst. Därför passar det bra att fundera över mina träningsplaner för hösten. Vad ska jag fokusera på, vad vill jag uppnå och hur tänker jag kring träningen?

mina träningsplaner för hösten

Mina träningsplaner för hösten

De två senaste åren har träningsfokus under hösten och vintern varit styrketräning. Tanken har alltid varit att bygga upp en stark kropp för att bli en bättre löpare. För att kunna springa längre och snabbare. För att satsa på Tallinn maraton året efter. Nu vet vi ju alla hur det har gått med den saken. Det har inte blivit något Tallinn maraton på två år. Därför tänker jag lite annorlunda i år.

höstlistan 2020

Den här hösten vill jag fokusera på löpning. Löpning är ändå min största passion och det jag tycker mest om. Jag har kommit igång bra med styrketräningen och jag tänker fortsätta med det, men löpning kommer att vara prio ett. Jag siktar på att springa tre gånger i veckan och träna styrka en gång. Blir det fler träningspass än det, är det en bonus. Det femte passet kan sedan vara valfritt. Ett lättare styrkepass, träningsvideon via Youtube eller yoga.

Jag ska satsa mer på löpning under september, oktober och november. December vet jag av tidigare erfarenhet att inte är en bra månad för utmaningar eller målsättningar. Jag vill se vad tre månaders fokus kan göra för formen. Just nu tycker jag ändå att löpformen är rätt så bra. Trots att jag cyklat mycket hela sommaren orkar benen springa. Jag kan springa långpass igen och det finns till och med fart i benen. Hur bra kan jag då inte bli om jag faktiskt satsar på löpningen under ett par månader?

höstlöpning som bäst

Ifall vädret är riktigt gräsligt kan det hända att jag ändrar min plan och fokuserar mer på styrka, men jag vill avsluta året på topp. Med mycket löpning och gott självförtroende. Nästa år, då jäklar ska jag springa maraton igen. Även om jag vet att det också krävs styrketräning, är det nog ändå löpningen som är grunden för maratonform.

Vad har du för träningsplaner för hösten?

Snart är det slutcyklat för i år

Lämna ett svar

Jag tror att det snart börjar vara slutcyklat för i år. Mitt mål på tusen kilometer är avklarat och det är skönt att kunna checka av det. Jag tycker att det börjar vara ganska mörkt (och kallt) på kvällarna. Det är inte lika kul att cykla längre.

slutcyklat för i år

Igår var första gången jag behövde använda både fram och baklampan på cykeln. Plus att jag säkert borde ha haft en reflexväst också. Då var klockan bara strax efter nio när jag var hemma. Om en vecka eller två kommer det att vara ännu mörkare och då senast kommer det att vara slutcyklat.

På morgonen och på dagen går det ännu bra att cykla, det är just kvällarna som inte är lika roliga längre. Det känns som om hösten är här. Det är mörkt, det är kyligt i luften och det regnar hela tiden. Förra veckan cyklade jag ännu i mina cykelshorts och t-shirt, nu har jag cyklat i vanliga tights och jacka.

Den här veckan kommer jag ännu att cykla till jobbet, men nästa vecka har jag inte bestämt hur jag tänker göra. Kanske jag är tvungen att ladda mitt busskort och börja ta bussen igen. Det har varit kul att inte vara beroende av en tidtabell. Jag ser inte direkt framemot att börja åka en smockfull buss igen. När jag har cyklat till jobbet har jag dessutom fått in en massa gratis träning.

Träningsmängden har varit kring tio timmar i veckan, ibland så mycket som tolv timmar. Då har det mest varit transportcykling och kanske två löppass på runt timmen. När jag hade semester var träningsmängden kring fyra timmar även om det var mer löpning. Det är mer en normal träningsvecka för mig. Jag brukar inte träna så mycket som tolv timmar i veckan, men jag tycker att cykling är mycket skonsammare för kroppen. Inte en chans att kroppen hade hållit för tolv timmar löpning på en vecka…

Över tio kilometer

Lämna ett svar

Jag tycker att jag har kommit igång bra med mina långpass/längre pass igen. Efter flera månader med mest transportcykling till jobbet och kortare löppass på morgonen, är jag igen uppe på löppass över tio kilometer. Jag har sprungit över tio kilometer tre gånger i augusti, varav det längsta var tolv.

över tio kilometer

Det är skönt att veta att jag fortfarande kan springa långt. Även om jag inte kommer att springa maraton i år, eller något lopp överhuvudtaget, vill jag ändå känna att jag kan. Jag har mitt mängdmål för året på tusen kilometer löpning och jag vet att det kommer att krävas långpass om jag ska klara av målet. Jag kommer inte att klara av min målsättning med att bara springa rundor kring sju kilometer, utan jag måste nog upp mot femton. Plus de vanliga kortare rundorna.

Just nu känns löpningen riktigt kul. Jag tycker att jag har både fart i benen och uthållighet för längre rundor. Idag blev jag nästan förvånad över hur bra det kändes. Jag springer inte exakt hela rundan, utan jag går kanske hundra meter av varje kilometer. På det sättet hinner jag hämta andan och återhämta mig. Få ner pulsen lite. Jag går de första hundra metrarna av varje kilometer och så springer jag tills klockan piper för nytt varv. Idag hade jag trots gåpauser ett högre medeltempo än vad jag hade haft ifall jag sprungit hela vägen. Ett mycket högre medeltempo än jag brukar ha.

Ifall löpningen fortsätter att kännas så här bra, tror jag inte att jag kommer att ha något problem med mitt mål. Jag är snart uppe på femton kilometer igen. Kanske till och med längre. En runda på tjugo kilometer i år hade nog suttit fint. Eller varför inte ett halvmaraton? Det var evigheter sen senast.

Mina vänner listan

2 svar

Det var evigheter sedan jag fyllde i en lista. Den här hittade jag hos Naleis Nätt. Jag har sett att många andra också fyllt i den. Mina vänner listan, som inte handlar om mina vänner, utan är inspirerad av Mina vänner böckerna man hade i lågstadiet. Månne jag har kvar min någonstans…

mina vänner listan

Mina vänner listan

Mitt namn och smeknamn:
Jag heter Heidi och kallas inte för något annat. Heidi är väl inte ett vanligt namn att ha smeknamn till?

Till min familj hör:
Sam och två katter. Mamma, pappa och två bröder.

Jag bor i:
I ett hus i Pargas, Finland.

Min favoritfärg är:
Gul. Pink. Kornblå. Tycker om starka, klara färger. Är ingen som klär mig i svart eller beige direkt, utan jag syns nog 🙂

mina vänner listan

I min godispåse finns:
Surt godis, yoghurtrussin, choklad och sen såna vita toffeebollar. Och dom där gröna, röda och gula små bollarna, Naperoiset.

Jag lyssnar helst på:
Svenskt, pop och latino.

Om jag var ett djur skulle jag vara en/ett?
En fågel, typ nån ståtlig påfågel.

Detta tycker jag om att göra:
Träna. Äta. Baka. Laga mat. Kolla på Youtube. Busa med Charlie. Resa.

mina vänner listan

Detta stör jag mig på:
Folk på cykelvägen. Som går eller cyklar flera i bredd, och inte hör när jag plingar för att de lyssnar på musik. Eller inte flyttar på sig fast de ser mig. Voi scooters som är i vägen. Eller folk som går långsamt. Äh, allt och alla på cykelvägen. Flytta på er!!

Jag är bra på:
Det mesta 🙂 Jag är kreativ, jag är rolig, jag lagar god mat och gör fina kort och presenter.

Jag vill lära mig:
Estniska. Simma frisim. Blanda drinkar och lära mig (mer) om vin. Laga sushi. Mycket mat och dryck-relaterat. Både för att det är mitt jobb och mitt intresse.

Detta önskar jag mig:
Att kunna leva ”som normalt” igen och inte oroa sig för corona.

Hur går det med mina träningsmål?

Lämna ett svar

Hur går det med mina träningsmål för året? Hur ligger jag till med löpningen, cyklingen, styrketräningen och rörlighetsträningen?

mina träningsmål 2021

Mitt cykelmål för året börjar snart vara avklarat. Jag har ungefär 100 kilometer kvar att cykla innan jag har uppnått mitt mål på 1000 kilometer. Tydligen hade jag också ett tidsmål att cykla under 50 minuter. Det kommer inte att ske, även om jag kapat mycket från min bästa tid från förra året. Kanske kan jag cykla under 55 minuter, men då krävs det nog medvind, pigga ben och lite varmare väder.

Något maraton lär jag inte springa i år, men jag har andra träningsmål att fokusera på. Jag ligger lite efter med löpningen, men jag litar på att jag kommer att fixa det i höst. Jag har ändå sprungit betydligt mer än vad jag gjorde i fjol och ligger redan nu på nästan samma mängd som hela förra året. Nästa mål att ta tag i, styrketräningen. Start idag.

Jag har tränat styrka mer regelbundet igen. Kanske inte en gång i veckan, men ungefär var tionde dag i alla fall. Oftare än en gång i månaden. Jag tycker ändå att jag är igång igen. Nu blir nästa steg att följa en plan. Inte bara göra övningar på måfå, känna på kroppen, komma igång igen, utan faktiskt tänka på vad jag gör. Knäböj, utfall, höftlyft, 3 x 10. Följt av axelpressar, bicepscurl och rodd. Sedan sidoplanka, sidoplanka med twist och vanlig planka. Inte blanda hejvilt.

tröskeln till löpning är hög

Idag var första gången sedan jag började träna styrka efter min lilla sommarpaus som jag kände mig stark igen. Eller starkare. Jag kunde ha tyngre hantlar och orkade mer. Jag är närmare mitt träningsmål med maxvikt på skivstången igen. Det känns som om jag gjort framsteg.

Rörlighetsträningen då? Njaa… All träning kan väl inte gå bra heller 😉

Tryck i benen

2 svar

Lite tryck i benen finns det tydligen ännu. Det är inte bara mjölksyra från all cykling. Jag hade inte så stora förhoppningar på dagens löppass, jag var trött och inte speciellt sugen på löpning. Jag ville ändå springa en gång den här veckan och tänkte att jag testar. Är jag för trött kan jag gå istället. Men som vanligt försvinner tröttheten bara jag kommer ut. Fast det kanske är segt i början, brukar det ändå bli bra till slut.

tryck i benen

Idag blev det till och med riktigt bra. Det har varit kul med morgonlöpning. Då när det varit som allra varmast är det nästan enda möjligheten till att springa. Tidigt på morgonen innan det blir för varmt. Men, det är ändå en annan sak att springa senare på dagen. När jag ätit en ordentlig frukost och kommit igång. Idag var jag visserligen också trött, men det fanns ändå energi i kroppen. Jag hade betydligt mera tryck i benen.

Det fanns mera kraft och power och jag kunde ta i mer. Jag hade inte en lika släpande känsla, utan jag kom upp i steget. Farten blev därför också högre och jag kunde springa på. Jag tror dessutom att jag sprang hela rundan, minus ett kort fotostopp och en paus för att korsa vägen. Jag minns inte när jag skulle ha sprungit en hel runda senast? Det känns som evigheter senast.

Det är kul att märka att jag kan och orkar. Jag behöver inte stanna och gå, utan jag kan springa längre sträckor i ett svep. Det bådar gott för hösten. Jag kommer ännu att cykla, men så småningom kommer nog löpningen att ta över igen.

Är det höst nu?

4 svar

Fyra dagar av cykling i rad har gjort att det börjar kännas i benen. Mjölksyra, tunga ben och tyngre att trampa. Tiden har blivit långsammare och tempot har saktats ner. Plus, är det höst nu? Förra veckan var det shorts och linne som gällde, och på fredagen cyklade jag med vantar. Jag har haft långa tights, långärmad tröja och jacka. På morgonen har det varit under tio grader och inte mycket varmare när jag cyklat hem på kvällen.

är det höst nu

Jag har inte ännu bestämt mig för hur länge jag tänker cykla till jobbet. Det beror nog på vädret. Förra året slutade jag i mitten av augusti, men det berodde delvis på att jag bytte arbetsplats. Det är fortfarande kul att cykla, men jag tycker det är ganska kallt för tillfället. Jag hoppas på lite varmare väder, jag vill ännu cykla.

Det är klart att jag kan sätta mera kläder på mig. Just nu tycker jag mest att blåsten stör mig. Det har varit så kallt i luften, som om det är höst nu. Även om solen lyser, känns det kallt. Rått och ruggigt. Jag är inte redo för hösten ännu, jag vill ha mer sommar och sol. Lata dagar i solstolen, morgonjogg och utekaffe på terrassen.

Jag tycker alltid att sommaren går så fort. För fort. Även om de har varit en bra och varm sommar vill jag alltid ha mer. Det är bara för en vecka sedan jag satt i gästhamnen och njöt av ett glas bubbel på min semester. I kjol och solglasögon. Och nu känns det väldigt avlägset.

Varför jag inte springer Tallinn maraton i år

Lämna ett svar

Det här är ett inlägg som är jobbigt att skriva även om jag vetat om saken länge redan. Varför jag inte springer Tallinn maraton i år. Det blev inget maraton ifjol, eller lopp för den delen heller, och det verkar som om historien upprepar sig. Just nu har jag i alla fall inget lopp inplanerat. Varken maraton eller kortare.

träningsplaner för 2020

Jag har helt enkelt inte haft motivation till att träna som det krävs. När jag sedan ännu kommer att få andra dosen av coronavaccinet bara två dagar innan Tallinn maraton, blev beslutet att inte springa ännu lättare. Då försvann den sista motivationen till att springa långpass och att följa ett träningsprogram.

Just nu är det roligare att springa på känsla och att cykla till jobbet. Jag vet hurudan träning det krävs för ett maraton. Jag vet också att även om jag är förberedd är jag nervös. Har jag tränat tillräckligt? Sprungit tillräckligt långa pass, tillräckligt med mängd? Jag behöver ingen extra stress över att få biverkningar av ett vaccin, vilket jag i och för sig inte fick efter första dosen.

varför jag inte springer i tallinn i år

Till ett maraton vill jag komma väl förberedd, pepp och ivrig på att springa. Veta att jag gjort det jag ska. Det har inte känts värt det. Lägga ner en massa träningstimmar och mängd, för att kanske sedan få biverkningar av ett vaccin. Eller att loppet blir inställt igen. Plus att det är jobbigt att resa, med möjlig karantän, coronatest, intyg och så vidare.

Ifall jag valt att satsa på att springa Paavo Nurmi maraton i Åbo, hade läget kanske varit annorlunda. Men maratondistansen lockar inte där, utan jag vill springa i Tallinn. Jag vill inte springa en två-varvs bana ute på ett folktomt Runsala. Jag vill springa i stan med folkfest och party hela vägen. Det är därför jag alltid trivts så bra på lopp i Tallinn. Stämningen.

Det är klart att jag kunde ha tränat som om jag skulle springa maraton, för att sedan kanske välja att springa en annan distans i Åbo. Att träningen inte är förgäves, men egentligen så är jag nöjd över mitt beslut. Bara för att jag inte springer maraton i Tallinn i år, betyder ju inte att jag inte kommer att göra det något annat år.

tallinn skyline

Jag är ändå i bättre form än jag var i fjol. Löpningen känns mycket bättre och jag har tränat mer. Det har varit skönt att jag tog beslutet över att inte springa i Tallinn tidigt på sommaren. Ingen stress över missade träningspass, eller att jag nu borde ligga på en sån här mängd i veckan. Långpassen borde vara si och så långa. Jag borde verkligen springa intervaller. Jag tror att den uteblivna stressen över träningen har gjort att träningen egentligen gått bättre. För jag har inget att jämföra med och jag ska ändå inte springa något lopp. Utan jag kan träna det jag vill.

inte springer i tallinn i år

Men nästa år, Tallinn. Då jäklar!