Långpass löpning i vinterlandskap

Det känns som det var evigheter sedan jag sprang långpass. Dagens runda får i dagsläget klassas som ett långpass, åtminstone var det ett betydligt längre pass än vad jag sprungit den senaste tiden. Mina rundor den senaste månaden (månaderna?) har legat på en fem-sex kilometer. Tidigare i veckan skrev jag om att jag ville springa längre den här veckan, gärna upp mot tio kilometer. Dagens löptur landande på prick nio kilometer och det är jag väldigt nöjd över.

Jag hade ingen plan när jag for ut. Jag hade inte bestämt mig för om jag skulle försöka springa längre idag, eller imorgon när jag också är ledig. Jag har nästan varit nervös för att springa längre. Det känns som om det är så länge sedan, jag var osäker på hur kroppen skulle reagera. Skulle jag fortfarande orka springa långt? Skulle det göra ont? Skulle det vara flåsigt? Hur jobbigt skulle det vara egentligen?

Vädret var fint idag och passade bra till löpning. Jag efterlyste ju flera fina vinterdagar och idag fick jag det. Det var kallt, minus 7 tror jag temperaturen visade när jag for ut. Jag hade ändå klätt mig rätt och stördes inte av kylan. Kroppen kändes pigg och jag bestämde mig för att idag är dagen kommen. Idag skall det springas långpass igen. Vid kilometer tre började det kännas jobbigt och jag övervägde för en kort stund att avbryta försöket till att springa längre. Det hade varit skönt att springa en vanlig runda på fem kilometer och bara vika av hemåt igen.

Ibland är dock pannbenet starkare än kroppen och jag sprang vidare. Jag tog en liten fotopaus för att hämta andan och hitta fokus och viljan. Efter fyra-fem kilometer var det inte lika jobbigt längre. Jag kom in i en skön lunk och hade kunnat fortsätta hur länge som helst. Jag kom in i den känslan jag är ute efter på långpass. Känslan där det känns som om jag kan springa långt långt. Där benen rullar på av sig självt, motorn kommer igång och jag kan fortsätta i oändlighet.

Nu var inte allt guld och gröna skogar och jag hade knappast kunnat fortsätta i oändlighet. Men känslan av att kunna göra det betyder också mycket. Självförtroendet fick en boost och jag är riktigt ivrig på att trappa upp träningen nu. Börja springa längre igen. Både i antal pass per vecka, högre kilometermängd och längden på enskilda pass. Komma bort från mysrundor på fem kilometer, göra tio kilometer till normen och få till långpass på femton kilometer igen.

långpass

0

Registrera min träning, försök två

I början av år 2017 skrev jag att jag skulle börja registrera min träning på jogg.se. Det var ett av mina träningsmål för året. Jag skulle registrera alla mina pass för att i slutet av året kunna följa upp min träning. Hur långt jag sprungit, hur ofta jag tränade styrka, hur mycket yoga det blev osv. Hur gick det egentligen med den saken? Nja, så där, men inte av skäl beroende av mig.

Det började bra och jag loggade in varje pass. Varje gång jag laddade min pulsklocka synkade garmin automatiskt mina träningspass till jogg.se och sedan var det bara att fylla i passen och spara. Hur lätt som helst och inga problem. Jag kunde se min månadsrapport, få olika grafer och kartor över statistiken och jag var nöjd med sidan. I något skede började problemen. Jag loggade alltid in via facebook och plötsligt kom jag inte in på sidan mer. Det kom bara ett felmeddelande om att problemet snart är fixat och försök igen om en stund.

Så jag försökte igen om en stund. Och igen. Och igen. Och kom aldrig in på sidan mer. Jag skickade mejl till supporten och det kom svar att det är problem med funktionen, men att det snart är fixat. Det blev aldrig fixat och i något skede slutade jag att kolla ifall det fungerar eller inte. Jag menar, min statistik är ändå ”förstörd”. Jag kommer inte ihåg mina pass för flera veckor tillbaka. Inte om jag tränade styrka på en tisdag eller onsdag. Inte hur långt passet var. När jag yogade. Jag kommer knappt ihåg vad jag gjorde igår, ifall jag inte loggar in passet direkt. Rätt ska vara rätt 😉

Nu med nytt år och allt, bestämde jag mig för att göra ett nytt försök till att registrera träningen. Jag beställde ett nytt lösenord (eftersom det fortfarande inte heller fungerar att logga in via facebook för mig) och finns nu igen på jogg. Nytt namn, nytt konto och börjar om från början helt enkelt. Jag har sprungit noll kilometer, har ingen utrustning lagd, inga personliga rekord… Allt är puts väck och ett nytt, tomt blad.

Jag ska verkligen försöka komma ihåg att logga alla pass. Främst för statistikens skull och för att det ska bli kul att i slutet av varje månad (år) få en sammanfattning och överblick.

0

Mål och sådant

Jag lovade ju ett skilt inlägg om mina målsättningar för år 2018. Det har dröjt med det, främst för att jag har haft svårt att komma på vad de är. Varken träningsmål eller mål i övriga livet. Det enda jag hade bestämt mig för var att fortsätta på den vegetariska linjen och inte alltid äta kött. Det brukar gå riktigt bra att välja vegetariskt, men när inspirationen tryter och hungern är total är det lätt att falla tillbaka till gamla vanor. Då blir det lätt att per automatik laga pasta med köttfärs eller kyckling och ris. Främst för att det är så enkelt och det är det vi alltid gjort. Jag har liksom inga vegetariska recept på lager som jag kan laga snabbt.

I fjol tyckte jag att jag hade lätt att komma på mål för året och saker jag ville jobba på. Nu känns det svårare. Jag brukar inte ange nyårslöften som att sluta röka (röker inte) eller börja träna (tränar redan). Däremot brukar jag just ha målsättningar, ibland sådana som jag skriver om på bloggen, eller så hemliga.

målsättningar 2018

Mot nya mål

Under 2018 vill jag:

Vara mer social
Malin skrev ett klokt inlägg häromdagen om att vara introvert och social. Hög igenkänningsfaktor på många punkter och något som även jag kämpar med. Under året ska jag tacka ja till fler sociala saker. Bjuder ni mig på kaffe, så kommer jag. Även lunch passar, eller middag. Eller fest. Kanske jag t.o.m sträcker mig så långt som till en promenad/löprunda. Det får nästan bli en skild punkt om det.

Träna/springa i grupp
Det finns olika löpargrupper i Pargas, Team Nordic trail startas upp, det finns olika events på facebook. Jag är ”med” i dem. Går jag någonsin på en social löprunda? Inte en chans i världen att jag skulle våga göra det. Tänk om jag inte känner någon? Eller nästan ännu värre, tänk om jag känner någon. Detta är trots allt Pargas. Chansen/risken att jag skulle känna någon är rätt hög. Jag är alltid rädd för att vara sist eller långsammast och sinka gruppen. Under år 2018 ska jag våga gå på en social löprunda.

Bloggen
Jag gillar min lilla blogg och att se den växa. Under 2018 ska jag satsa mer på den och se vart den tar mig. Det är ännu ett litet hobbyprojekt för mig, men ambitionen finns där. Det är kul med läsare och jag blir glad för minsta lilla kommentar. Tanken på att jag kan inspirera någon annan till träning är kul och samtidigt en konstig tanke. Jag som började träna för knappt sex år sedan, kan inspirera andra. En häftig känsla <3

Vad är dina planer för år 2018?

 

0

Heidi hjärta trx

Mina nya trx-band alltså! Love! Jag har gjort två pass med dem nu och jag gillar dem mycket. Det bränner skönt i axlar och armar och speciellt för rörligheten tror jag att de kommer att vara bra. Jag är väldigt stel i axlar, skulderblad och bröstryggen. Nu när dessutom min yogautmaning är över och jag bara yogar en gång i veckan, istället för varje dag, märker jag direkt hur stel jag blir. Jag borde egentligen yoga oftare, för jag vet hur bra det är för mig.

Idag efter jobbet var det dags för veckans styrkepass. Jag hade ingen plan, utan körde bara på. Jag gjorde vad jag kände för helt enkelt. Mycket armar,  axlar och rygg den här gången med hjälp av trx- banden. Inte så mycket benövningar faktiskt, även om det brukar vara en favorit för mig. Ben är lite av hatkärlek för mig, främst på grund av träningsvärken som brukar komma nästa dag. Fast jag tror nog att även dagens styrkepass kommer att resultera i träningsvärk. Armarna skakar fortfarande när jag sitter här flera timmar senare och skriver.

Jag planerar in den övriga träningen för veckan lite beroende på hur jag känner mig i kroppen imorgon. Jag har som plan att åtminstone springa två gånger den här veckan, gärna ett lite längre pass. Med längre pass avser jag upp mot tio kilometer i dagsläget. Det börjar vara dags att ta tag i löpträningen och spika årets mål. Ett maraton känns ganska givet, men när, var, hur?

 

1

Söndagslöpning i solen

Hemma från Stockholm och sömnkontot är påfyllt igen. Det är kul med resor, men det tar på krafterna. Även om jag/vi kom hem ett-tiden igår på dagen, fanns det inte på kartan att jag skulle ha orkat träna. Jag var trött efter resan och vilade mest. En god natts sömn gör underverk och idag var jag pigg igen. När det dessutom var fint väder och solen (!) var framme, var det självklart att jag skulle springa. Det var prima väder för löpning. Någon minusgrad, solen sken och blå himmel. Ett långpass skulle ha suttit fint, men jag var tvungen att vara realistisk. Jag har inte sprungit mycket under december, knappt sprungit mycket alls de senaste månaderna. Jag fick nöja mig med en kortare runda och hoppas att det blir fler fina vinterdagar.

löpning i solen

Löpningen gick riktigt lätt idag. Jag hade nästan förväntat mig tyngre ben och tyngre andning, men det kändes som om jag flög fram. Sista kilometern ville jag testa benen, öka farten lite. Inte max, men lite högre tempo. Jag hade under rundan hållit tempon på 6:40 ungefär och jag såg att jag under sista kilometern var på 6:30 ungefär. Jag ville pressa mig en aning och se om jag kunde få sista kilometern till 6:25. Benen svarade när jag ökade och sista kilometern gick på 6:12!

Det kanske inte säger så mycket, men för mig är det jäkligt bra för tillfället. Jag har som sagt knappt sprungit något i december, kanske ett pass i veckan. De passen har varit mysrundor runt kvarteret på 5 kilometer. Absolut inga intervaller eller någon tillstymmelse till fart. Bara lugn jogg för att hålla igång löpningen. Att jag då kan pressa mig till kilometertider på låga 6 minuter per kilometer är jag riktigt nöjd över. Dessutom kändes det inte som om jag pressade mig själv, det kändes lätt.

Nu vet jag ju att det bara var en kilometer och jag hade inte sprungit sedan onsdagen och kanske därför hade pigga ben. Men ändå, 6:12! Ja tack! En utmärkt start på löparåret 2018!

 

 

 

0

Mot Stockholm

Det kommer att vara tyst här på bloggen i några dagar. Jag ska nämligen till Stockholm på födelsedagsfirande. Shoppa, äta, shoppa, äta, dricka, umgås, äta lite mer, dricka lite mer… Typ så.

stockholm

Ha det bra så länge!

0

Äntligen löpning

Nytt år, nya möjligheter och äntligen dags för löpning för min del igen. I och med att min yogautmaning är över, kan jag träna som jag vill igen. Och det jag helst vill träna är löpning. Jag sprang faktiskt på nyårsafton också och kunde avsluta decembermånad på en rund och fin siffra på 30 kilometer löpning. 30 kilometer på en månad är väldigt lite för att vara mig. Det brukar jag springa på en vecka. Nu tycker jag att det är dags att ta tag i löpningen igen och börja träna inför sommarens mål.

Jag har haft inte fått träningsvärk från gårdagens pass, så jag bestämde mig för att springa efter jobbet idag. Jag hade säkert gjort det annars också, men det är i alla fall behagligare att springa på pigga ben. Det fick bli en mjukstart med en runda på knappa fem kilometer. Jag planerar att springa senare i veckan också och förhoppningsvis i bättre väder. Idag ösregnade det när jag begav mig ut, men väl ute märkte jag inte av regnet. Eller det är klart att jag blev blöt och så, men det störde mig inte.

Planen är nu att starta upp löpningen igen med två till tre pass i veckan. Sakta öka på längden och mängden, och inte förivra mig och skada mig i processen.. Jag har inte sprungit så mycket på den senaste tiden, sedan Tallinn halvmaraton egentligen, och jag inser att jag måste börja lugnt. Inte gå från 5 kilometer löpning i veckan till 40, från ett pass till fyra. Utan ha några veckor där jag vänjer kroppen vid löpning igen och sedan kan jag börja följa ett träningsprogram eller en plan. Dessutom ger det här mig mer tid att fundera på vad planen ska vara…

äntligen löpning

0

P 90 X med TRX

Där fick jag med många X i rubriken va?! Jag har tidigare skrivit om mitt trogna benprogram som jag gör när inspirationen tryter till att hitta på egna pass när jag ska träna styrka. Programmet heter legs and back och då vid back-delen är det pullups som gäller. Eller chins eller vad man nu vill kalla det. Jag har ingen stång/räcke att göra pullups i, men vi kan i alla fall låtsas att jag hade kunnat göra dem, hade jag bara haft rätt utrustning.

Jag har alltid hittat på egna rörelser när man ska göra pullups. Det har blivit armhävningar, biceps curl, dips… Nånting för överkroppen helt enkelt. I programmet finns även möjligheten att i stället för pullups göra drag med gummiband. Eftersom jag inte haft det heller, har det som sagt blivit egna övningar. Jag efterlyste ju TRX band till julen och tomten levererade. Idag var det dags för första passet. Jag har gjort videon så många gånger att jag nästan kan den utantill. Det räcker med att jag har den på i bakgrunden och jag kan koncentrera mig bara på övningarna. Jag behöver inte titta upp, utan kan allt, ord för ord, rörelse för rörelse.

trx band

Eftersom det var första gången jag testade TRX banden idag, var jag lite osäker på hur jag skulle göra. Det blir ju inte direkt pullups med dem heller, men i alla fall en mer liknande rörelse än säg biceps curl. Jag tror att jag måste kolla lite videon på youtube och lära mig grunderna och basövningar. Jag tror nämligen att jag kommer att gilla banden. De verkar mångsidiga och det jag gjorde idag kändes nog i armarna. Eller i dag kändes allt snarare. Jag gissar på träningsvärk imorgon…

0

Utvärdering av min yogautmaning

Min yogautmaning är slut och det är dags för en liten utvärdering. Jag startade utmaningen den 1 december och har yogat 30 pass. Inte direkt ett pass om dagen, men jag har gjort alla pass och inte skippat ett enda. Ibland blev det flera pass om dagen, för att jag inte hunnit göra dem på den dagen det var tänkt. Det har varit mycket på jobbet kring jul och annars också varit mycket i vardagen som gjort att jag inte hur hunnit med yogan varje dag.

utvärdering av yogan

Nu i efterhand inser jag att jag borde ha börjat vid en annan tidpunkt. Inte i december när det är som mest bråttom på jobbet, utan snarare börjat i januari. Gjort är gjort och jag ”klarade” utmaningen, men det blev kanske inte som jag hade tänkt mig. Tanken var att yogan skulle vara min frizon. Inte någon som jag måste göra, utan något som jag vill göra. Mot slutet blev det mer än känsla av att det var något jag måste göra, eftersom jag var så många dagar efter i utmaningen. Jag gjorde tre pass på juldagen och det blev igen tre pass den 28 december.

Det började bra och jag gjorde ett pass om dagen och njöt av varje pass. Ju mer tiden gick och ju närmare jul det blev, desto svårare blev det för mig att få till passen. Jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag startade utmaningen och tänkte att jag skulle kunna träna annat också.

”Kanske jag kan springa först och göra yogan efteråt. Eller yoga på morgonen och träna styrka på kvällen.”

Hahahhaa 🙂 Dream on!

Vad har yogan gjort för mig då? Märker jag någon skillnad? Jag tycker nog att jag har märkt en skillnad. Jag kan fortfarande inte heller få ner hälarna i downward dog, men jag är bra mycket närmare än när jag började. Det känns inte omöjligt längre och om jag bara fortsätter med yogan ska jag nog klara det. Jag tycker också att min hållning har blivit bättre och att spänningen i axlarna  har lättat. Jag kan sitta rakare i ryggen när jag sitter på golvet. I början av utmaningen hade jag en kudde under rumpan för att kunna sitta upp. Nu kan jag sitta utan kudde utan problem.

Även om det ibland kändes som om yogan var något jag måste göra, fann jag ändå lugnet. Det var skönt att ha en stund för mig själv ( nå okej, men katt(er) som sällskap) och bara sitta och andas och fokusera. Efter en lång och stressig dag på jobbet, var det precis det jag behövde. Dessutom kom jag igen på att jag nog gillar att ha en plan med min träning. Det var skönt att inte behöva tänka själv, utan bara sätta på nästa video i ordningen och följa med.

Men nu, nu vill jag springa!

 

4

Vad hände med mina nyårslöften?

I början av året skrev jag upp fyra punkter som jag ville förbättra mig på under år 2017. Hur gick det?

Jag ska köra mer bil

Nja, halvcheck på det. Jag kör ju bil, men vet inte egentligen om jag kör mer eller oftare. Ibland när jag är arg för att jag missat bussen eller att de annars inte passar in i min tidtabell, svär jag och tänker att jag minsann ska köpa en egen bil. Så kommer jag på vad det kostar och tycker fortfarande att det är värt att ta bussen. Även om jag måste anpassa mig till tidtabeller och liknande…

När man inte kör, kan man fota

Jag ska äta mindre kött

Här tycker jag nog att vi/jag har lyckats. Vi äter ofta vegetariskt nuförtiden. Antingen helvegetariskt med bara grönsaker, eller sedan med quorn, soja, pulled oats, mifu… Linser har blivit min nya favorit och jag lägger det i nästan varje maträtt. Mifu äter vi åtminstone en gång i veckan och det var visst ett populärt recept på bloggen. Det är fortfarande mitt mest lästa inlägg någonsin och nästan dagligen hittar nån till bloggen med sökord på mifu. Jag t.o.m väljer vegetariskt när jag går på restaurang. Jag tar inte alltid biff med potatis, utan kan gott välja aubergine och vara nöjd över det.

Jag ska satsa mer på bloggen

Jo då, check på det också. Jag bytte ju till egen domän i september och det har lyft bloggen tycker jag. Jag har även lagt till mig på blogoteket och därifrån hittar dagligen läsare in till mig. Hej och välkomna! Lämna en kommentar, presentera dig, jag vill lära känna dig. Jag finns både på instagram och på facebook och försöker dagligen uppdatera där. Även om jag är en liten fis i rymden i sociala medier, läser nån min blogg i alla fall och jag är tacksam för varje kommentar och varje besök <3

Jag ska ha mer handlingskraft

Mmm… *host och harkel* Det kan väl tänkas att det inte har hänt så mycket på den fronten. Ibland är jag bra på det och ibland, lite sämre. Ibland kan det även gå så att tjugo minuter efter att jag ringt någonstans sitter jag plötsligt där och är inte alls förberedd. Jag som hade tänkt att jag skulle få läkartid typ om två veckor och skulle ha haft tid att förbereda mig mentalt. Ibland är det kanske bara bra att skjuta upp på saker. Visst 🙂

gott nytt år

 

Gott nytt år!

0